Början på helgen tillbringades med Hanna hemma hos hennes föräldrar; bubbelbad, bilmek och avslutande dans.
På vägen till dansen så utbrister Hanna, att hennes pappa tyckt att "Alexandra är lik dom där i Ronja Rövardotter, dom där vaffö då då?" (Rumpnissarna)
Jag skrattade åt det hela kvällen, tur han inte hörde mig härma dom.. det är rätt likt!
Frågan är, ser någon annan likheten?
Och tecken nr två på liden (liten) Alexandra.
Jag och Helena bestämmer oss för en myskväll med middag (pizza), tv och gotte. Medan vi väntar på att pizzan ska bli klar går vi in på Ica för att köpa nåt gott att äta efteråt.
Velig som jag är så irrade jag runt där mellan chipshyllan och godishyllan.. Helena fastnar vid lösgodiset och jag går tillbaka till chipshyllan. Hittar just den sorten jag vill ha, men konstaterar att någon vill nog att jag inte ska köpa chips - går tillbaka till godiset för att be Helena om råd. A:Helena, jag tror att det är någon som vill att jag inte ska köpa chips
H: Jaså? Vadå då?
A: Dom har placerat min chipspåse så högt upp att jag inte når den...
H: Haha... Va?
Vi går tillbaka till chipshyllan och jag bryter ut i världens asgarv, jag skrattar så tårarna sprutar och får knappt luft. Där står vi, två korta tjejer och tittar upp på den där chipspåsen (tänk ett litet barn som tittar på godispåsen som mamma ställt på översta hyllan för att man inte ska nå den)..
Efter mycket om och men så lokaliserar vi en lång kille, ganska söt, i vår ålder som lite smått förvånat får frågan från två korta tjejer "Ursäkta, skulle du kunna ta ner en chipspåse till oss, vi når den inte?" Samtidigt som vi skrattar så tårarna sprutar.. Killen hade mycket svårt att hålla sig för skratt när han leende överräckte chipspåsen till mig..
Ja, jag skrattade hela vägen ut på parkeringen - via pizzerian..
Kanske är jag liten trots allt?
