God Jul

God jul mina nära och kära, vänner och bekanta... och okända! Ja, till er alla helt enkelt..

Denna julen började på bästa tänkbara sätt, med min älskling jämte mig :) Det var vår första (men absolut inte sista) jul ihop! Ser fram emot så många fler.

Vi bytte julklappar på förmiddagen, åt lite mat och myste lite.
Sen var det dags för mitt hjärta att åka hem till sin familj och för mig att bege mig till jobbet. Det var inte så farligt att jobba julen ändå, vi hade en relativt lugn kväll och hann sitta och ha lite julmys på jobbet också. Vi hann till och med se delar av kalle ankas jul med några patienter, riktigt mysigt!

Jahopp, bara två dagar kvar på jobbet och på julhelgen, sen är tar jag "jullov" och är ledig i 6 hela dagar, rena semestern för att vara inom vården. Dessutom så har jag inte behövt ta en enda semesterdag eller flextimme! Å andra sidan, så har jag då jobbat 5 helgdagar i rad... Ja, det borde vara värt lite ledighet :)

Röra runt i grytan?

Lite piggare idag, känns skönt det! Det värker inte i kroppen och jag orkar faktiskt att göra någonting. Visst, näsan rinner som en kran och jag har fortfarande ont i halsen men det är ju ingenting om man jämför med igår.

Så idag har jag faktiskt slagit in lite julklappar med tillhörande julrim till mina närmaste!

Jag har även kikat runt lite, planen är att röra runt lite i grytan. Vi får se hur det går...

Hi there!

Nu är gnällspiken här igen. Ja, fast idag får jag faktiskt tycka lite synd om mig själv. Dum som jag är så har jag gått till jobbet både måndag och tisdag denna veckan fast jag kanske inte egentligen borde ha gjort det, jag har känt mig lite småfebrig.. Nu får jag betala för det, som att kroppen vet när man är ledig. Jag fick så snällt inleda min 3-ledighet med att knappt orka ta mig ur sängen, halsen känns som någon har fyllt med gegga och knivar, jag kan alltså knappt svälja utan att det känns som jag sväljer ett helt knivställ. Urk! Hela kroppen värker, jag frossar och mår bara allmänt kasst.

Det enda jag kan tänka på? Allt jag borde göra under de här tre dagarna, samt "blir jag frisk till lördag när jag ska jobba?" Helt stört egentligen. Mitt största fokus när jag är sjuk, är att jag måste bli frisk så jag kan jobba hela julhelgen!?! Hallå, egentligen drömmer väl alla inom vården om att de ska hitta en ursäkt till att slippa jobba julen.. Jag får bara dåligt samvete och tänker på allt det praktiska!

14 timmars sömn blev det iaf "inatt", jag vaknade kl 12!!!!!! Herregud, trodde knappt jag kunde sova så länge längre, absolut inte utan att ha varit ute på galej kvällen innan..

Saknar också min pojke, massvis! Önskar bara han kunde vara hos mig och krama mig. Det hade jag behövt nu..


Nu ska jag fortsätta slappa i soffan och tycka synd om mig själv. 

Juletid närmar sig med stora steg!

Nu närmar sig julen med skrämmande snabba steg. Olikt mig är inte alla julklappar färdiga ännu...

Dock har jag och hjärtat bakat massa julgotte! Förra helgen gjorde vi pepparkakor (alldeles för många plåtar..), i helgen gjorde vi sockerkaka, mjuk pepparkaka, tomtefudge och mozartkulor.. Mums!

Idag har jag gått och känt mig sådär småfebrig hela dagen på jobbet, dock är jag lite för envis och lite för plikttrogen för mitt eget bästa så jag kämpade på. Väl hemma så var det dags att laga mat, enkelt och lätt, så det fick bli köttfärssås. När jag ändå höll på med köttfärs så passade jag på att göra lite hemmagjorda köttbullar lagom till jul också :)


Nu saknar jag mitt  hjärtegull, trots att jag åkte hem igår kväll.... Pyser ner framför tv:n och drömmer mig bort.....

Vardag..

Hallå där bloggen!

Just nu känns allting sådär bara rullande.. Något har hänt med min rygg nu också, de senaste två dagarna har jag knappt kunnat ta mig upp ur sängen, tårarna bara rinner så fort jag ska vända mig. MEN envis som jag är så har jag ju tagit mig upp, varit på jobbet och försökt att leva så normalt som möjligt ändå.

Förövrigt så fördriver jag dagarna med jobb och andra övriga moment, allt för att få tiden att gå så snabbt som möjligt så att jag kan snart kan träffa mitt hjärta igen. Förstår inte hur saknaden kan vara så jobbig. Trodde nog aldrig att det skulle kunna vara så här psykiskt påfrestande att ha sin kära 20 mil bort, endast träffas på helger.. pendla, packa ner, packa upp... Stressen av att veta att timmarna räknas ner tills vi skiljs åt igen. Stressen att veta att det är typ en evighet till nästa gång. Usch!

MEN, imorgon är det fredag.. och den kommer ju att gå snabbt. Personalfest på kvällen. Sen ska jag sova igen och sen är det lördag, då kommer mitt hjärta hit och vi ska julbaka och mysa! Äntligen!!

Är det verkligen någon som läser rubriken?

Tjosan!

Jag vet, jag skäms. Det var väldans längesen jag skrev här nu.
Jag har typ inte varit hemma. Det var 80-års kalas i Ullared, och dagen innan dess fick jag uppleva den värsta dagen jag någonsin varit med om i varuhuset, och det kommer från mig som är uppvuxen där och har sett både det ena och det andra gällande den affären. Ja, vi kom ut levande iaf.

När vi var hemma efter helgen i Ullared så var det bara att krypa till kojs, tidigt. 05:00 måndagen den 12 november ringde klockan ilsket. 45 minuter senare står vi i kortbyxor, tjocktröja och varsin resväska på min parkering och väntar på mamma som ska köra mig och Martin till flygplatsen. Flyget lyfte runt 07:20 och bar av mot Egypten.

Semester i Egypten! Härligt varmt och skönt. 27-30 grader i skuggan hela veckan, 24 grader i havet,  27 i poolen. Ja, inte klagade vi. Vi bodde i Makadi Bay utanför Hurghada, på ett 5-stjärnigt hotell med all-inclusive. Första gången någonsin för oss både, man vad uppassade vi blev. Vi behövde inte ens resa oss ur solstolen för att få dricka, de kom och frågade vad vi ville ha och serverade det på stranden. Lyx!

Vi passade på att besöka Kairo och Egyptiska museet, där vi fick se massa gamla Egyptiska grejer, Tutankahmons tillhörigheter, mummier, statyer och massa annat. Vi passerade Nilen (som var det skitigaste jag någonsin sett, stora sopberg låg i floden). Kairo var alldeles dimmigt (av avgaser, då det är den näst mest förorenade staden i hela världen. Bara Mexico City är mer förorenat av avgaser). Folket körde som idioter (de behövde bara betala 500 egyptiska pund, vilket är nästan 500 kr, skriva ett prov och uppkörningen bestod av att köra runt några koner på en parkering utan att välta dom. Ville man inte göra detta så räckte det att betala en 500-ing extra för att få sitt körkort...). Vi begav oss sedan vidare till dagens höjdpunkt. Giza platå, där vi kollade på pyramiderna och sfinxen. Vi var inne i den största pyramiden, Cheops pyramid, det var en smal och inte särskilt hög gång (vi fick gå som en fällekniv), lutningen var enorm, och bestod av 215 trappsteg - enkel resa - inuti pyramiden, då hade vi gått en bit på utsidan också. Pyramiden är ca 136 m hög. Vi befann oss i den högsta gravkammaren. Mäktig känsla! Helt klart värt den extra 100-ingen.

Resten av veckan, som ovan. Sol och bad. Och vi passade på att snorkla också, det var otroligt häftigt. Det kändes som jag blivit nedsänkt i ett gigantiskt akvarium. Så otroligt fina fiskar som simmade så nära att de nästan var på cyklopen. Jag blev så till mig att jag nästan började skratta, vilket resulterade i att jag fick hela snorkeln full med saltvatten. Jag är kass på att snorkla, men häftigt var det!!


 Idag är det fredag. Vi kom hem i måndags. Jag har hunnit med utbildning i veckan och ett arbetspass. Imorgon är det dags för helgarbete. Med andra ord har jag en ledig fredag, en ledig fredagskväll som jag inte kan göra så vidare värst mycket med. Så jag har fikat med mamma, storhandlat och pysslat hemma. Det fick bli storkok med kantarellsoppa. Resultatet blev 1,5 liter, och nedrans så god den blev. Enkelt vart det också att göra kantarellsoppa. Jag är jäkligt stolt, det var första gången jag gjorde det och det blev så gott.

Storstädning med många känslor..

Vaknade och bestämde mig för att storstäda, rensa i gamla lådor och slänga allt skit jag inte behöver. Med tanke på att det som sparas måste bäras ner i förrådet, så är det rätt mycket som kastas... trots många tidigare rensningar.

Mitt i storstädningen så hör jag de ljuva tonerna av Wahlströms "Sommaren 92", någon dryg timme senare så spelas ytterligare en Wahlströmslåt. Vilken lycka :) Jag saknar verkligen att dansa till dom. Det är tur att några av deras låtar lever vidare genom andra band, även om det inte är samma grej.

Långt ner i en låda, hittade jag gamla kort och brev. Brev från de tidiga skolåren där vi brevväxlade med klasskompisar och brevvänner i andra sidan av landet. Brev där det stod "Har du dator hemma?" eller ett kort från min far där det stod "Ps. Jag har fått mobiltelefon nu". Vad hände liksom? Idag kan man inte föreställa sig en värld utan varken mobiltelefon eller dator. Det finns inte en i varje hem utan snarare en i varje rum.. typ. Lite skrämmande! Sitter barn och skriver handskrivna brev idag? Gör någon det alls? Inte konstigt att folk stavar som krattor, särskriver och dyl. Ja, det här med stavning har jag ju babblat om förut.

Men det som berörde mig mest, var att hitta gamla brev från gammelmormor Britta. Tårarna började rulla ner för min kind. Åh, vad jag saknar dig! Breven och korten från gammelmormor, ja dom kommer jag aldrig ha hjärta att kasta då det är de enda jag har kvar, tillsammans med massa fina minnen. 

Gamla julkort, födelsedagskort och "hej hur mår du?"-brev från klasskompisar fick tyvärr åka. Jag hade så många så skulle allt sparas så hade jag snart behövt ett förråd bara för dessa lådor.

Sol vs höstrusk

Regnet öser ner, visserligen är det rätt mysigt..... om man ligger under en filt och har tända ljus och inte behöver cykla till och från jobbet i ösregnet. Då kan det vara mysigt! Annars, älskar jag de soliga höstdagarna. Fantastiska färger i naturen.

Men jo, jag måste erkänna, jag drömmer om att resa bort. Till solen och värmen. Semester har jag ju inte haft någon i sommar. Semester en vecka i november ligger farligt nära till hands. Så nu är det bara att bestämma sig som gäller. Tänk vad härligt att bara kunna räkna ner till solen, åh! Jag längtar redan.

Ordinary day?

Nej för tänk att idag är ingen vanlig dag för idag är någons födelsedag.. nej, nej, det var ju inte det jag tänkte, från början. Visst, det finns säkert någon som fyller år, men ingen jag vet (om iaf). Idag är det ju min lediga dag, igen.. :)

Lunch med mami, glo lite i affärer..

Men det bästa av allt. Jag får träffa min kärlek, som jag har saknat! :) Puss!

Helgmys och saknad!

Denna helgen har jag tillbringat med fina vänner, familj och lite ensamtid. I fredags var vi samlade hela tjejgänget hemma hos Klara och gjorde vår egen sushi. Ruskigt enkelt och fantastiskt gott, men framförallt så otroligt roligt och trevligt! Vin, sushi, paj med glass... och en väldans massa prat att ta igen :) Slutade med en utekväll!

Lördag: Storstädning. Pyssel. Kalas för familjen. Sedan bar det av till Tessa för tacomys och sen bio. Hypnotisören blev det. Otroligt bra film. :)

Söndag: Blev utstirrad av en medelålders man när jag stod på en parkering med händerna i motorutrymmet (jag skulle ta reda på vilken lampa Tessa skulle ha till sin bil). Herrn passerade, stannade och tog något steg tillbaka och stirrade på mig. Väl inne i affären, ser han oss (med mig i täten) stega med bestämda steg mot hyllan där billamporna finns. Då glodde han ännu värre... Snälla? är det verkligen så ovanligt att en tjej faktiskt kan lite om bilar?

Passade på att byta lampa på min bil också. Sen hade jag inte så värst mycket att göra. Det ösregnade ute. Inväntade Grey's (missade premiären i onsdags). Nu ikväll har jag gjort 5 matlådor, de såg väldigt goda ut om jag får skryta lite :)

Sist men inte minst. Saknar min kärlek! Trodde nog aldrig att det skulle vara möjligt att sakna någon så mycket.  Det fanns liksom inte i min fantasi, att någon skulle komma in i mitt liv och väcka sådana känslor. Än mindre att jag skulle kunna sakna någon så mycket att det gör ont och känns som att hjärtat ska brista. Om det är så här det känns nu, hur ska det då sluta?

Dagens fråga

Fick jag av en patient idag.

"Hur orkar ni vara så glada och trevliga hela tiden? Ni är helt fantastiska och snälla, men hur orkar ni bara? Det måste väl finnas så många som är griniga och kräver massa, och ni bara ler och jobbar på"

Den är tänkvärd. Ibland undrar man själv. Måste vara för att jag ändå trivs så sjukt bra med att vara sjuksköterska.

Sen att mina stackars nära och kära får ta, när dagen har varit stressig och patient/anhöriga/kollegor har varit otrevliga eller betett sig illa och jag (full av trötthet, sönderstressad och ledsen) svarar otrevligt mot er. Ja, förlåt mig! Ni vet nog att jag inte menar nåt illa, men ibland så rinner min bägare också över, tyvärr är det oprofessionellt att som sjuksköterska vara något annat än glad och lycklig, stå där som en liten fe och bara le. Så jag lägger ifrån mig brickan när jag stämplar ut och ibland, blir jag en bitter liten tjej när jag kommer hem.

Men som sagt, tänkvärda ord av en klok patient. Som faktiskt förstår att sjuksköterskor också är människor och har känslor, men inte förstår hur det är möjligt att orka dag ut och dag in, att bara le :)

Höstrusk!

God förmiddag!

Sedan en tid tillbaka tampas jag med en envis förkylning. För tillfället är det mest näsan som är täppt, och halsen känns lite mör på morgonen. Dock är det tillräckligt för att jag inte ska våga mig på att träna, jag vet ju att kroppen behöver återhämtning när en virusinfektion har invaderat den. Men seriöst så tycker jag att den borde gå över nu, helst igår. Jag drömmer om att ge mig ut i motionsspåret, springa en runda. Det har varit alldeles för lite motion och för mycket gott den senaste tiden och jag fasar för att hamna där jag en gång varit. Allt detta slit och jobb som det tog mig att gå ner 15 kg, det vill jag inte behöva göra om. Varje liten cm som jag växer i midjan gör att paniken börjar växa inom mig. När jag tittar i spegeln idag, ser jag fortfarande hon som stod där för 3 år sedan. Jag vet att det inte är så. Men jag måste hela tiden bära med mig den minnesbilden, för att inte hamna där igen. Helst hade jag velat se mig själv, kanske ytterligare något kilo lättare. Jag är ganska nöjd nu, väldigt nöjd om man jämför med tidigare. Så egentligen är det väl inte kilona som är det viktiga (så länge dom inte går på +hållet) utan det jag saknar och längtar efter är träningen! Ett par splitter nya löparskor står  i princip oanvända i hallen, för så fort jag är på väg att snöra på mig dom kommer den envisa förkylningen och gör sig påmind. Jag HATAR dig!

Får väl ge mig ut på en långpromenad med kameran istället, hösten är en vacker årstid och det finns så fantastisk många fina naturbilder som bara ligger där och väntar! :)

V I I =

V I I = Very Important Information.

Om ni ser en snygging på stan, på typ världens snyggaste cykel... Så är det bara jag som är ute och svischar på min nya kärlek! Det kommer ju gå som en dans att cykla till jobbet numera, jag kommer nog cykla lite överallt.

Vill ni se?

Tänkte väl det. Varning bara. Den är rosa! Den är Retro! Den är het! Den är så jag...

Livsviktigt!

Jag begär inte att alla ska tycka som jag, att alla ska tänka som jag. Men jag tänker säga vad JAG tycker, och vad jag tänker. Detta är trots allt min blogg.

En sådan liten grej, kan betyda så otroligt mycket för så ofantligt många. Det handlar om att berätta för andra, vad DU tycker och tänker, vad DIN vilja är. För en dag, tyvärr fortare än vi många gånger anar så kan det vara för sent. När det är för sent, då är det dina nära och kära, som står där med beslutet, som borde varit ditt beslut. Som DU borde ha berättat för dom, eller skrivit ner någonstans. Det handlar om att göra sin vilja känd angående organdonation. Personligen är det imorgon 8 år sedan jag startade datorn, klickade mig in på donationsregistrets hemsida (www.livsviktigt.se) och gjorde min vilja känd. För mig var det en självklarhet att mina nära skulle slippa fatta ett sådant beslut ifall jag gick bort.

På livsviktigt.se finns en historia, om 29-åriga Marcus som råkar ut för en olycka och hamnar i respirator. Hoppet är över, hans liv går inte att rädda. Men hans död, och hans organdonation skapar liv åt 6 personer som annars inte överlevt. En tonårspojke, en liten flicka...

För mig var det aldrig ett svårt beslut. Vad har jag för nytta av mina organ om jag ändå är död? För min del så vore det otroligt att kunna hjälpa någon annan till ett längre och bättre liv, istället för att jag ska ta med mig användbara organ i graven. För om vi vänder på det? Om jag nu skulle råka ut för någonting, där det enda som kunde rädda mig var ett nytt organ, om jag hade en begränsat tid kvar att leva. Då skulle jag ju vilja att någon tänkte som jag, att någon var så godhjärtat och storartad att dom gav något så fint som sina organ för att rädda mitt liv, när deras egna inte gick att rädda.

Detta må tänkas vara en svår fråga att diskutera, jobbigt och tung och ingen vill väl tänka tanken på döden när man är ung? Eller har massor av år kvar att leva. Och nej, jag planerar inte heller att dö just nu. Men face the facts, i dagens samhälle så är det allt för många unga som råkar ut för olyckor eller sjukdomar som gör att de hamnar i organdonationsdjungeln. Antingen behöver dom ett, eller så har dom lämnat sina anhöriga med beslutet om huruvida organen ska doneras eller ej.

Jag begär inte att du ska donera dina organ, men det minsta du kan göra är väl att åtminstone ta ställning. I Sverige är vi ca 9 500 000 människor som lever, varav endast ca 1 500 000 människor har tagit ställning till organdonation. Rätt kasst tycker jag, det är ju inte ens svårt! Klicka på hjärtat nedanför och gör din röst hörd NU!!! 

Seriöst?

Ibland kan man börja undra. Hur blåst får man vara?

"Men eftersom vi ska ut och hajka så kan vi ju fiska fiskpinnar då.." Man bara hugger av huvudet och benen så är dom redo att förpackas...

SERIÖST??


Om det ändå vore så väl, att detta var den enda superblåsta kommentaren som kommit ur de ungdomarnas munnar så skulle det väl ändå funnits lite hopp för framtiden. Men tyvärr, så var inte fallet heller. Varje vecka, nya tokiga kommentarer. Ja, man kan inte sluta förundras. Och inte sluta titta heller för den delen.



God natt!

Ibland tänker jag till..

Ni vet hur jag ibland kläcker ur mig så fruktansvärt kloka saker? Eller inte.. Denna gången, visste jag faktiskt att det jag sa faktiskt inte var möjligt på något vänster, men när tanken kom så tyckte jag själv att det var så väldigt roligt att jag var tvungen att säga det högt. Jag är faktiskt sällan så blåst som jag kan låta.

Hur som helst, jag och kärleken satt och diskuterade Norrland. På något sätt kom vi in på att mjölkbönder i Norrland får 1 krona extra för mjölken för att det är så svårt att producera mjölk i Norrland. Min första kommentar då var ju självklart "Är det för att mjölken fryser då?" Sen var det kört, min hjärna började spinna vidare. Om mjölken fryser, då blir det ju glass. Och om man då matar kossorna med päron, då kan man ju mjölka piggelin sen.

Ja, behöver jag säga att kärleken asgarvade och skakade på huvudet? Jaa, jag var trött och flummig. Till mitt försvar så måste jag ju återigen säga att jag vet att det absolut inte funkar så här, men ja, ibland så spinner tankarna iväg och min dåliga humor kommer fram.

På tal om dålig humor. Hörde på radion på vägen hem i morse om den här branden i hamnen i Halmstad. Och varför det var så svårt för brandmännen att släcka den här branden, varpå någon käckt klämmer ur sig "dom kanske är lågutbildade"... Hahahaha! (Låg - utbildade, om ni inte fattade.. Låg som i lågor som brinner....)

Nej, nu får det vara slut på humorn för idag.

Urk burk!

Ville i ärlighetens namn inte stiga upp ur sängen idag. Förstår inte varför jag gjorde det. Med halstabletter, näsdukar, febertermometer, thé och annat smått och gott jämte mig är slutsatsen att jag borde legat kvar. Om det inte vore för att jag varit lite segstartad och prioriterat annat på mina lediga dagar den senaste månaden istället för att sitta och skriva på mitt arbete som ska lämnas in på måndag morgon. Som ni kanske vet så är jag ju sådär överambitiös och läser en extrakurs trots att jag inte behöver, mest för att det intresserar mig och för att jag känner att jag kan ha nytta av både det och extra hp i framtiden.

Vad jag inte visste när jag sköt det framför mig var, att jag skulle bli sjuk lagom till min 4-dagars ledighet. Suck!! Hoppas jädrar i mig att det går över till lördag för då vill jag dansa!! Blender och Expanders i Huskvarna. Vilken perfekt kväll det skulle bli. Det får helt enkelt vara nog med att jag med största sannolikhet kommer missa när Sannex spelar på Jivers invigning i kväll. Typ nästan dubbelsuck på den...

Ett bevis på att det inte går åt rätt håll. Mina drömmar. Ni vet, dom knäppa, som bara kommer när jag är full eller .... just det... sjuk! Big oh-no-no på det! Paniksms:ade mitt hjärta i sömnen inatt, för att jag drömt knäppheter! (och det var bara första drömmen...)

Drömde också om världens knäppaste födelsedagsfirande. Samt en sista dröm om att jag var i ett hus, gick ner för en trappa för att gå på toaletten och hamnade i en gång som ledde till vad såg ut som en offentlig toalett. Nästa gång jag gick samma väg så hamnade jag helt plötsligt i en mataffär i Malung. Där jobbade dansare och danstiderna hängde i stora skyltar i taket. När jag lite snabbt skulle skynda mig tillbaka till huset (via trappan som jag kom ner för) hittade jag inte dörren först. När jag sen hittade den hängde ett stort hänglås på som vid första anblick såg låst ut, som tur väl var tittade jag en gång till och såg att det var olåst. Snabbt som ögat smet jag in och försökte bomma igen dörren efter mig. Varför? Jo, för att klockan var mitt inatten och det enda jag var iförd var mina trosor... Tur att DET bara var en dröm!!

Det är över nu

Söndag kväll. Nu sitter jag här ensam igen.
Kärleken har lämnat mig. För den här gången alltså.

Helgen har varit alldeles fantastisk. Jag trivs så bra med att ha vänner och familj runt omkring mig, hitta på massa saker. Fredag kväll bjöd på middag på fyra krogar. Lördag, en tur till gårdveda där vi tillbringade hela eftermiddagen. På vägen hem blev det en kultursväng förbi Backhorva (där Emil i Lönneberga var på auktion). Lördag kväll var fina vännerna Sandra, Daniel och Angelica här på middag som sedan avslutades med dans till Sannex i Växjöparken (vilken kväll, woow!). Idag, Söndag, började med en sovmorgon som heter duga, vågar inte ens berätta hur sent jag vaknade. Detta i sin tur bjöd på ett mindre roligt morgonhumör.... En tur till IKEA blev det idag med, vilken på hemvägen avslutades med ytterligare lite kultur. Det blev ett stopp på Linnés Råshult och Kronobergs Slottsruin.

Veckan som följer känns inte helt fel. 3 dagars arbetsvecka (Måndag-Onsdag). Så jag antar att jag inte ska klaga på detta? ;)

Varför känns det inte ens lite tungt?

I tisdags efter jag varit på utbildning hela eftermiddagen (om vården av äldre, i framtiden..typ) så åkte jag upp till min fina pojke. Där var jag till idag på morgonen. Två kvällar/nätter ihop, fantastiskt. Medan han jobbade igår roade jag mig med att plugga nutrition och hålla Maja (katten) sällskap. Ah, jag donade och svor lite över bilen också..

På kvällen tog vi en cykeltur. Du milde vad jag saknar landet. Vi svepte fram över en smal väg, med vida åkrar så långt ögat nådde. En bit bort, låg Hornborgarsjön och solen gick sakta ner över denna vackra vy. Ja, behöver jag säga att det fanns ingenstans jag hellre ville vara just då. Jag som alltid brukar cykla som en idiot, cyklade så sakta för allt jag ville just då var att bara suga in alla intryck, njuta av tystnaden och den härliga luften. Tystnaden, ja vi var alldeles ensamma. Knäpptyst, om man bortsåg från naturens ljud och några tranor som flög förbi.

På vägen hem idag, kom jag på mig själv med att nästan köra av vägen då jag körde förbi en åker med massa söta kalvar. Dom var ju så söta så jag var tvungen att kolla på dom istället.. Ja, säg det. Är man landettös så är man visst. Har nog bott i stan för länge. Det här med höghus, cementbyggnader, blåljus och grannar som ser in i lägenheten så fort dom tittar ut genom sitt fönster, folk överallt..  Ja, det är inte min grej, inte innerst inne. Jag bara låtsas gilla det, för att jag måste och för att det är väl så det ska vara?

Idag när jag åkte, var det inte alls jobbigt att skiljas från min fina. Varför inte? Jo, för att om två jobbarpass och en natt, dvs imorgon kväll, så kommer han hit och vi får hela helgen ihop! DET gillar jag! Som pricken över i:et, så kommer min lillebror med sambo, hela vägen från Oslo :)

Och så var det helg....eller?

Tillbringat hela helgen på jobbet, kind of.. Igår så hann jag väl typ hem, in genom dörren, blaskade av mig och bytte kläder snabbt som attan för att sen köra iväg på dans. Ca 1 timme efter att jag lämnat avdelningsdörrar tog jag första steget på dansbanan 1,5 mil utanför stan. Det blev dubbelpremiär, både ny dansbana och nytt band. Det händer inte allt för ofta nu för tiden. I ärlighetens namn vet jag inte när det hände sist? Dreams var iaf nya bandet, vilka grabbar! Dom blir det absolut fler danser till :)

Ahja, vart var vi? Jo, jobbat hela helgen.. Jobbat hela dagen idag! Nu börjar det falla på plats på nya jobbet. Fick id-brickan idag och kan nu äntligen börja stämpla in/ut (fast jag drar fortfarande alltid åt fel håll så maskinen protesterar högljutt..). Till min förvåning/glädje så hade jag fått en ny bild, alltså inte den 3 år gamla bilden på mig där jag var 15 kg större (patienterna i sommar har klagat på att dom inte kände igen mig). Delegeringspapper. Anställningsbevis. Behörigheter hit och behörigheter dit. Ja, nu är nog det mesta snart klart!

Idag skulle alltså varit fredag, om det inte vore för att jag ska på utbildning imorgon em. Aja, jag får iaf sovmorgon imorgon. Sen är det helg.... till torsdag kväll!

Ledig dag nr 3

Okej, nu är den här. Min lediga dag nr 3 i sträck. Första gången sen..
Ja, i sommar har det då rakt inte hänt. Då har det varit max 2 dagar ledigt, knappt ens det.

Jag klättrar lite här hemma, vet inte riktigt vad jag ska göra. Fast igår var en deppdag! Slog sönder en lampa gjorde jag med, bra gjort Sandra! Så det verkar bli ytterligare en tripp till IKEA, måste ju ha två likadana lampor i vardagsrummet annars kommer jag att kräkas på hur illa det ser ut. Gårdagen avslutades efter mycket om och men, på klubben med 1,5 timmes fartfylld bugg. Kändes riktigt skönt!! :)


Åter till idag. Funderade när jag vaknade på om jag skulle ge mig ut och springa. Men det regnar och blåser ute så jag tror jag stannar inne, öppnar mina nutritionsböcker och pluggar lite. Sen kanske jag syr lite på den där duken också.

Då och då, lär jag väl låta tankarna flyga iväg också...

Skratt eller gråt?

Idag är en ambivalent dag.

090906 - för 3 år sedan, fick farmor Vera somna in. Det var väntat, men det gjorde inte sorgen mindre. Jag kommer aldrig glömma alla fina minnen vi delar. Jag kommer heller aldrig glömma sista gången vi sågs, eller de sista orden som sades. Ångesten och skuldkänslorna när jag lämnade rummet. Begravningen. Hemskt! Men nu ska jag försöka tänka på det fina istället. Alla somrarna i Askersund, minigolf och glass på borgmästarholmen. Promenaderna utmed kajen. Besöken i stadsparken. Alla skratt och andra saker vi delat. Det är sånt jag borde minnas. Och det gör jag.

Men idag är också dagen, då jag haft min fina kille 1 hel månad. Här tänker jag framåt och hoppas på många fler. Visst har vi också en lång historia bakom oss, men den tar vi en annan gång. Förresten, är jag säker på att de allra flesta redan känner till den. Det har väl aldrig varit någon hemlighet vilken dragningskraft som funnits mellan oss.

Så idag är dagen, då jag minns det som varit men njuter av framtiden!

Ofrivilligt fotad på jobbet?

Satt och bläddrade igenom nya numret av vårdfokus. Mot slutet finns det boktips, en speciell bok fångar min nyfikenhet. Boken heter "Den bloggande patienten", i beskrivningen står  följande

"Det är inte självklart att vårdpersonal vill att bilder på dem läggs ut på nätet. Spridningen via Facebook, Twitter och bloggar går blixtsnabbt, skadan kan vara skedd innan den som är med på bilderna hinner reagera."

Och visst är det så! Det blir väldans skriverier om sjuksköterskor som bloggar, vissa har t.o.m förlorat jobbet p.g.a detta. Nu för tiden vågar man ju som sjuksköterska knappt säga vart man jobbar. Självklart så beror det ju helt på vad man säger/skriver. Men även patienterna måste tänka till en gång extra. Vad är det som säger att jag vill bli fotograferad och hamna på facebook/bloggar odyl. medans jag jobbar? 

Jag var faktiskt med om detta vid ett tillfälle, att bli fotograferad med mobilkamera medan jag stod i en fruktansvärd arbetsställning och lindade ett ben. Patienten skojade om att detta skulle hamna på facebook och klumpen växte i magen, samtidigt vågade jag inte säga nåt heller. Som tur väl var, så insåg patienten i rätt tid att det inte var rätt mot mig, och lät bli att lägga ut den då det kanske inte kändes okej för mig. Men med tanke på att det skrivits en hel bok i ämnet, så insåg jag att det finns säkert mängder med kollegor där ute som blivit utsatta för samma sak utan att ha haft lika schyssta patienter som jag.Ibland hade det å andra sidan kanske varit bra, om allmänheten/arbetsgivare och politiker fick en inblick i  hur det faktiskt är inom sjukhusvärldens väggar.

Och tänker man efter, det är ju egentligen inte bara inom vården som man nu för tiden riskerar att bli ofrivilligt fotad på jobbet. Ska någon verkligen behöva bli det? Hade jag velat bli fotad på jobbet, ja då hade jag väl kämpat för att bli modell eller satsat på ett yrke där man faktiskt får betalt för att synas i media/på nätet o.s.v. .... Men ofrivilligt? Nej, det är inte rätt mot någon...

En ledig lördag i väntan på..

Igår gjorde jag sista passet på ortopeden. Herrejisses vilka fantastiska människor som jobbar där! Kommer sakna alla enormt, tur att jag bara försvinner några våningar uppåt i huset, så jag kan komma ner och vinka lite ibland! :) Fick en otroligt fin blomma, rosa såklart! Och rosorna luktar ljuvligt :)


Gårdagskvällen, balkonghäng och vinpimplande med Tessa. Ja, det var nog sista kvällen med balkonghäng om inte vädret får för sig att bli otroligt fint och varmt igen. Vi satt ute länge, men det var rätt kallt mot slutet insåg vi när vi kom in i värmen.

Nattsuddande sätter sina spår, sov bort halva förmiddagen. Å andra sidan var jag inte sen att börja göra saker när jag vaknade. Har färdigställt min underbara "walk-in-closet", hängt kläderna prydligt på rad efter vad det är för nåt, ställt skorna fint på rad under kläderna.. Osv.. Efter det satte jag mig med en bok som handlar om geriatriska sjukdomar (måste ju läsa på lite inför måndag). Lunch och sen en timmes träning. Dusch och sen lite nutritionsplugg!

Nu? Bloggande.. Och väntan på att kvällen ska komma. Dans. Mys. Och förhoppningsvis min finfina pojke också! Så, kväll typ nu tack.. Jag vet inte vad jag ska göra mer. Det är liksom till och med städat...

Det lider mot sitt slut..

Nu börjar sommaren närma sig slutet. 3 dagar kvar på ortopeden.. Shit, sommaren har verkligen gått fort! Jag tycker inte det var längesen jag började, och nu har sommaren rusat förbi. En massa jobbarpass, inte i närheten så många lediga dagar. Men vad mycket jag har lärt mig. Vill skicka ett evigt tack till alla underbara kollegor, i alla yrkeskategorier, som lärt mig så otroligt mycket! Den här sommaren hade aldrig gått utan er :)

På måndag bär det av mot nya äventyr, en ny avdelning och nya kollegor. Spännande ska det bli.

Igår startade jag kursen nutrition och ätande också, ett av mina favoritämne. Sitter nu ikväll och läser igenom anvisningarna. Kan knappt vänta tills jag får böckerna och kan börja läsa, det ska bli så kul! Jag fick dessutom möjligheten att prata nutrition med en patient idag, och det var så kul att se att patienten tog till sig all information jag sa. Just i den stunden, insåg jag hur mycket jag brinner för ämnet nutrition.

Efter jobbet fick jag också tillfälle att ta en snabbfika med finfinaste Helena som idag lämnar Växjö för Kalmar. Växjö kommer inte bli sig likt utan dig vännen!

Vilken underbar helg!

Nu är livet fint mina vänner!

Kommer nyss ifrån besiktningen av studentlägenheten. Städningen (som jag alltid är lika orolig för) fick samma betyg som alltid, "fantastiskt bra". Glädjande besked med andra ord. Nu är jag alltså av med det råttboet! Inga anmärkningar är alltid lika kul att höra. Sista synen när jag lämnade campus, ett gäng smurfar och en ambulans med blåljus. Låter som vilken kickoffvecka som helst!

Annars i helgen? Jo, den har jag tillbringat med min allra finaste kille :)
Det var en händelserik helg må jag säga. Han tog med mig på traktorrace, och det var betydligt mer spännande än det lät. Ibland balanserade dom på 2-3 hjul, de gick som fasen och jorden skvätte! Efter det fick vi ett väldans impulsryck och åkte till sägnernas hus för att dansa till Scotts. En helt okej kväll, med tanke på utbudet om man säger så.

En tur till Skövde för lite shopping blev det också i helgen, familjemiddag/kalas, långpromenad och filmmys! Ja, vi har hunnit med en hel del :)

På vägen hem, ja då hamnade jag bakom en idiot som började backa, på 90 vägen... sådär smart drag va?

Snart bär det av för att hämta schemat, samt en rundvandring på nya jobbet. Innan jag påbörjar min sista vecka på nuvarande jobbet. Tiden har verkligen sprungit iväg fort den här sommaren! 

Livet är på topp!

Hej!

Ville bara säga, att nu är livet på topp :) Och jag har allt jag kan önska mig!
Tänk så fort livet kan vända, för drygt 3 månader sen hade jag aldrig ens kunnat hoppas på att jag skulle ha det så här bra idag!

Det mina vänner, det är lycka!

Det gör ont!

Idag har varit en sådan där dag, då det varit typ kaos. Hade någon tittat ner på oss idag, på jobbet, så hade dom sett vad som närmast kunde likna en myrstack. Alla sprang åt olika håll, fram och tillbaka. Man slet tag i första bästa person som visade sig i korridoren, oavsett yrkeskategori - till och med läkarna fick rycka in. Alla hade vi häcken full.. och lite till. Allting skulle hända på samma gång!

I helgen jobbar jag min sista helg. Som jag vet.. Jag har ju bara jobb i typ 2 veckor till. Shit, trodde inte man skulle stå arbetslös som sjuksköterska! Kanske var det tur att jag betalade a-kassa under alla mina studieår? Inte för att det är något jag önskar behöva använda, men vad ska man göra om det krisar? Det gör faktiskt lite ont i magen, jag börjar bli lite nervös. Även om jag intalar mig själv, att jag inte kommer gå arbetslös så vet man ju aldrig.

Sist men inte minst, att man kan sakna någon så det gör ont. Det är ju också rätt knäppt!

Service!

Igår var jag för andra gången i Alingsåsparken. Hade en alldeles jättebra kväll, jämfört med förra gången som var katastrof. Härligt att det kan ändra sig så, nu kommer jag definitivt åka till Alingsåsparken fler gånger för att dansa.

Ringde min servicetekniker nu på morgonen med, för att boka tid för besiktning av bilen. Skoj? Nej, knappast.. Tur att jag har börjat jobba! Och att jag inte får en dubbelhyra nu också, då hade det nog bränt hål i min plånbok skulle jag vilja påstå.

Snart, mat och senare jobb.. Ringa ett litet samtal till först bara ;)

Black Betty!

Det började i badrummet, med black betty och slutade i köket med en jädrans massa kizz! Hade nog alldeles glömt bort vad jag gillar den där 70-80 tals rocken!

Hela förmiddagen har jag headbangat, dansat omkring, spelat luftgitarr och sjungit så stämbanden börjar bli slitna, allt med ett stort fett leende på läpparna! Och däremellan packat upp lite småsaker..

Man skulle lugnt kunna säga att jag har varierad musiksmak. Grannarna däremot, dom undrar nog vad det är för en toka som flyttat in ;)

Nehe, nu är det dags att lämna dansgolvet här hemma. Peta i sig lite mat, snygga till sig och slänga dansväskan över axeln för nästa dansgolv. Alingsås here I come!

Längtar ihjäl mig och vill helst spola fram tiden några timmar, vara där och dansa till Sannex med finaste och stanna tiden där! 

Balkonghäng och ledig helg!

Ikväll när jag satt och avnjöt en cider och en bra bok på min stora fina balkong, med kvällssol, så insåg jag vad livet och lediga dagar handlar om. Det är alltså såhär det känns att vara ledig, på riktigt. Att inte ha något plugg att göra, och inget annat tråkigt att ta hand om. Bara njuta av livet och att vara ledig, på riktigt. Så otroligt härligt, lugnet inföll sig totalt.

Idag efter jobbet, svängde jag dessutom förbi broqvist, för att att handla lite fika tills min underbara fina Helena kom på besök, för att begrunda min nya lägenhet samt ta en välbehövlig fika och lång pratstund. Det var mycket att gå igenom, allt från lägenheter, kärlek och jobb.

Har utöver detta hunnit med att tvätta en maskin tvätt också, så grymt skönt att ha egen tvättmaskin igen! Det är ju inte det minsta jobbigt att tvätta nu när man kan köra en maskin samtidigt som man bara njuter av att göra någonting annat.

Har sökt lite jobb idag med, det börjar brinna i knutarna nu. Vill för guds skull inte bli arbetslös.. Det är inte min melodi. Och flyttat har jag ju nyss gjort, så det känns inte så lockande att behöva flytta igen för att få jobb. Men hur svårt kan det vara? Jag är ju för tusan sjuksköterska nu :D Dessutom har jag arbetslivserfarenhet, som sjuksköterska.. dock bara några månader, men ändå! För att inte tala om all värdefull kunskap jag skaffade mig som undersköterska. Det här borde gå vägen....Hoppas jag!

I helgen blir det allt att försöka ta tag i flyttstädningen av gamla lägenheten, det råttboet vill jag komma ifrån så fort som möjligt. Och vem vet när jag har tid nästa gång?

En 360!

Tror minsann livet gjort en helomvändning.
Har numera alla mina pinaler och prycklar i den nya lägenheten, stormtrivs redan och har i princip glömt bort att jag har ett råttbo att städa ur. Men det är också bara det kvar.. städningen!
Skönt att jag snart kan lämna den helt bakom mig. För där är andra bra grejen, tjejen som ska ta över lägenheten ringde idag och sa att hon tar den sista augusti. Wow så bra! Nu slipper jag bekymmer med dubbelhyror och liknande.

Läste inlägget, "en down down dag" och insåg att i princip allting jag önskade har gått i uppfyllelse. Det enda jag väntar på är besked om jobbet, men det löser sig väl på nåt vänster.

Just nu, är jag iaf världens lyckligaste flicka! Trots flyttlådor lite här och var, men jag lovar er, det går snabbt framåt.

Och sen när jag fått helt ordning, så blir det nog en bild på min fina fina garderob. Måste bara köpa lite fler galgar, dom har liksom tagit slut. Men fy tusan vad stolt jag är, ändå är den bara halvklar!

Tvättmaskinen har jag fått också, den står och går för tillfället.. Åh, jag kommer aldrig vilja sluta tvätta! :D


Som sagt, livet är bara underbart just nu!

Stadig medicinfrukost och drömvänliga tankar!

Tjohoo, idag vaknade jag och var lika tjock och svullen i halsen som om det vore en anafylaktiskt chock eller nåt väldigt nära till hands. Dvs skittjock och svullen, kunde knappt svälja. Till råga på allt så hostade jag, sådana där äckliga slemklumpar.. Blääk! Frukosten bestod av Coccilana Etyfin, halstabletter, en kopp thé, symbicort, bricanyl och lite betapred. Alvedonen glömde jag givetvis, men dom fick jag av en vänlig kollega på jobbet. Jo, så att... denna dagen överlevde jag också! Så här långt iaf. Inte mycket mat har jag fått i mig, men ack en glass efter jobbet. Som sjuksköterska så vet jag ju att alla kalorier är bra, när man är sjuk. ;)

Helgen har varit fantastisk och underbar. Först dans på ett nytt ställe, massa underbara människor och bra musik. Resten av helgen har tillbringats på hemlig ort, med hemligt sällskap. Kanonmysigt! Lite jänkare, film och god mat :)

Hem till flyttkaoset, jag lovar, det var skönt att slippa det om så bara för en dag. Packade till 22.30 igår, typ... Ja, denna veckan lär inte bli kul. Sjuk, massa kvar att packa, jobbar alla dagar utom fredag och då ska jag flytta. Sen på lördag är det dags för goa killkompisen Jojje's 30-års fest! Shiet, har längtat i flera månader, och nu äntligen! Tur att jag lyckades byta jobbpass, tack Ems för att du ställer upp!

Sen har jag lämnats med typ tusen tankar också.. Men får försöka reda ut dom! Eller lägga dom åt sidan och "go with the flow" som folket så fint säger :)

Att leva med en sjuksköterska..

Sprang på denna på en blogg. Så detta är alltså vad som väntar den man som väljer ett liv med mig..

 

Att leva med en sjuksköterska innebär:

att hon aldrig kommer tycka synd om dig när du är förkyld.

att du aldrig kan säga till henne att du fick klamydia för att du satt ner på krogtoan. 

 

att du kommer få väcka henne när hon förtvivlat gnyr i sömnen" Nej, 9:2 fick inget dropp, han som knappt åt något. Innan du har vant dig kommer du att säga "Ingen fara älskling, du drömmer" Hon kommer då att fortsätta drömma och vrida sig. Efter ett tag har du lärt dig och säger istället" Älskling, du kopplade en 10% 40/20 och han drack en näringsdryck" Hon kommer då bli nöjd, vända sig om och krypa upp mot dig och viska "Jag älskar dig, men mest av allt älskar jag min kliniska blick".

att du tror att du ska få en trerätters med tillhörande dryck när hon kommer hem och vill diskutera jobbet: "Pankreatit med sepsis och en cirkulatorisk svikt".

att hon inte säger att du är duktig när du har lagat bilen, men observerar och berömmer dig för att du är duktig på att tvätta händerna efteråt.

att dina vackra ögon inte var det första hon såg hos dig, utan dina fina, stickvänliga vener på händerna.

att hon tycker alvedon är allsmäktigt och botar allt utom cancer och otrohet. 

En down down dag..

Idag är en sådan där dag, när jag känner mig som en sur, vresig och ensam pms-kärring som har allting emot sig. Jag vill egentligen bara sätta mig i ett hörn, tycka synd om mig själv och lipa. Men vad spelar det för roll? Ingen kommer ju att komma och krama och trösta mig ändå. Så jag får väl bita ihop, bära det inom mig och se glad ut. Typ så som gjort om allting annat, hela livet..

Nej, seriöst.. Nu låter jag som världens bitterfitta.. Och nu blir jag velig också, trött på allting är egentligen vad jag är.

Just nu önskar jag att
* Tjejen som ska ha råttboet efter mig ringer och säger att hon flyttar in direkt när jag flyttar ut (så jag slipper dubbelhyra)
* Något stor och stark hjälper mig att flytta, så att det bara flyter på helt felfritt och bekymmerslöst och jag slipper oroa ihjäl mig över att jag inte ska få mina grejer till nya lägenheten i tid.
* Att jag får förlängt på jobbet, alternativt ett annat roligt jobb.
* Att det är i mitten på augusti så flytten redan är klar...
* Att någon ger mig en stooooor kram
* Att det kommer en drömkarl och knackar på rutan och säger, här är jag - jag är bara din!
* och sist, att jag för en gångs skull kan få ha lite medvind.. Tycker livet har varit lite för elakt mot mig den senaste tiden..

Men som en tant sa till mig en gång, vissa får minsann allt jobbigt medan andra glider genom livet som på en räkmacka.. Det stämmer!

Så, nog på mitt klagande.. men det är väl vad man har en dagbok till? Iaf ibland.. Nu känns livet genast lite lättare...Kanske var det den där supergoda kakan som jag och Helena fikade på för en stund sen som börjat göra verkan också? Eller så var det det där sms:et som droppade in nyss...

Nu ska jag ner i källaren, rota fram min gamla stationära dator och flytta över allt från den.. undra vad som gömmer sig på den hårddisken?

Ledig dag??

Jobbar på, inte många dagar ledigt. Men njuter till fullo av de dagar som faktiskt är fria.. Idag trodde jag dessutom, bergsäkert, att det var lördag. Tills jag kom på att jag jobbat hela helgen och att det "bara" var tisdag.. Ja, ibland så kan man undra.

Denna "lediga" dag har tillbringats med att städa (håller på fortfarande), ringa samtal och styra upp saker samt att jag har börjat packa.. Ja, det är aningens rörigt här nu eftersom jag varvar packande och städning, that's the way I do it!

Nu verkar dock livet ljusna lite, förhoppningsvis blir jag av med råttboet lite tidigare och slipper därför en hemsk dubbelhyra i september. Håll tummarna nu, okej??

Annars, jodå.. Det rullar på och jag räknar dagarna tills jag kommer härifrån. Och tills jag får sova i min säng... Och ha utrymme, och få alla mina saker på rätt plats, nämligen i mitt hem och inte utspridda överallt.

Har förövrigt fått låna ett helt gäng flyttlådor idag, tack Jocke! :)


Back to work!

Midsommarjobb!

För typ sisådär 8:e året i rad jobbar jag midsommar. Har i princip glömt av hur det känns att vara ledig midsommar, hur firar man? Vad gör man? ah, antagligen dricker sig stupfull och dansar på borden, sjunger allsång och äter sill.. Nej, då kan jag nog faktiskt hellre jobba, äta gott på jobbet och få en fin lön i juli! :)

Men visst, helt smärtfritt har det inte varit att jobba midsommar. Jag gjorde mitt första alldeles egna pass på midsommaraftons kväll. Helt själv skulle jag nu tänka på allt från mediciner, telefonsamtal (både ut och ingående), hur mycket alla mina 10 patienter fick i sig och hur mycket som kom ut, kontroller och en massa annat. Tur att jag hade två kanonbra vana undersköterskor till min hjälp, och självklart en annan sjuksköterska på andra sidan avdelningen att bolla med samt en bra jour! Utan bra kollegor hade det varit betydligt jobbigare. Jag överlevde iaf, patienterna överlevde (och var i samma skick som när jag påbörjade passet) och dom fick sina mediciner i tid. Så jag var nöjd!

Idag är det dags för 3:e passet själv. Det går bättre och bättre för varje dag, visst man missar lite småsaker, men det är fasen inte lätt att tänka på allt som ny. Jag antar att det kommer med tiden, och man lär så länge man lever.

Och för att inte bara prata jobb. Nu har jag ÄNTLIGEN (!!!) fått en lägenhet. En trea på Hov, första augusti lämnar jag råtthålet och campus - Det ska bli SÅÅÅÅÅ jävla skönt! Visst, nu är det relativt lugnt och tyst här uppe, men det är ju för att det är en mindre spökstad här.

Auf Wiedersehen!

Inte en dans på rosor!

Ja, det är inte alltid helt problemfritt med att påbörja en ny era i sitt liv.

Semestern i Ayia Napa, Cypern var fantastisk! Runt 27 grader i skuggan hela veckan, och så kommer man hem till samma väder som när vi åkte - regn och 14 grader. Inte undra på att halsen är kass!

Kom även hem och hittade att jag hade ett paket att hämta ut, lustigt tänkte jag som inte varit hemma. Men tänkte sen att det kanske var någon som ville ge mig en examenspresent. Jo, jag tackar! Igår när jag hämtade ut paketet var det massa skräp (bakform i form av siffran 5, bebisbestick och en darth vader väckarklocka - allt till en total summa av närmare 800 kr, och ja, fakturan fick jag också!). Någon snäll person har alltså använt mitt personnr, hittat på en fake-mailadress och ett felaktigt mobilnr och sen orsak en massa krångel. Tur att företaget var schysst så jag slipper betala vare sig frakt eller räkning. Polisen skrattade när dom fick höra vad som låg i paketet, och undrade om jag var säker på att jag inte ville ha en väckarklocka som såg ut som Darth Vader. Jo, nog för att jag är morgontrött men så illa är det inte! Hoppas dom hittar vem det var, jag står beredd med min höger!

Första dagen på nya jobbet gick smärtfritt. Bara massa papper och information, kändes grymt skönt att ta en dag till allt sånt. Det blir liksom massa småfunderingar som man slipper på så vis. Idag är första riktiga dagen som sjuksköterska, vad roligt!

Åh, just ja.. Det var ju inte smärtfritt sa vi ju. Jag tänkte ju vara ute i god tid, för att byta fackförbund och a-kassa och hela skiten. Inte vill jag ju att över 5 års a-kassedagar ska försvinna för att jag byter yrke liksom. Det är rätt mycket pengar! Och trots att jag var ute i god tid, så har det ändå blivit nåt fel och nåt som inte funkat mellan de båda - och jag  har ringt och skickat papper, nu satte jag hårt mot hårt och tvingade dom att prata med varandra istället för att använda mig som någon jävla ulla-bella!

EXAMENSDAGEN!

Vad passar bättre än att börja med dagens horoskop, som känns skrämmande sant!
"En resa kan stå på programmet. Äventyret lockar. Njut också av en lugn stund i vackra omgivningar. "

Och med det säger jag bara:
Ja, nu drar vi söderut, till värme och solen ljus.. Men först ett besök i domkyrkan för sjuksköterskeexamen! Helt galet otroligt!

Fick igår en så fin hälsning med posten, det var från syster med familj.
"Nu har vi inte bara en lillasyster, en moster och en gudmor... vi har en egen SJUKSKÖTERSKA också!" Tårarna var nära..

Nu börjar jag förstå, att jag är faktiskt inte en student längre. Jag  är en livs levande sjuksköterska, alla gånger jag tänkt att jag aldrig kommer ta mig igenom det här levande. Och här står jag, färdig och högst levande.. Kanske är det nu det är tillfälle att säga "Livet börjar nu...."

Färdigbakad!

Är numera färdigbakad sjuksköterska! Idag blev jag godkänd på sista praktiken så nu är det bara att invänta poängen. Det känns helt sjukt. Jag kan nu titulera mig sjuksköterska i väntan på legitimation! För den kommer ju först om några månader... eller så.. till hösten förhoppningsvis, senast!

Rent allmänt annars, det är mycket nu! Inför examen, sista praktikdagen, lägenheter... tjofräs! Jag behöver en veckas semester...

Too much?

Tror nog att det varit lite för mycket letande på sista tiden. Inatt drömde jag att jag var i Nässjö och kollade på en lägenhet, det var kanonfin! Verkligen, ord kan inte beskriva den. Det liknade mer ett gammalt palats än en lägenhet visserligen, och det var lite svårt att veta vad som tillhörde lägenheten och inte. Men seriöst? Varför kollade jag på en lägenhet i Nässjö? Där har jag ju knappt varit.. typ mer än kört igenom eller passerat med tåget. Lite knas!

Skulle någon som läser, känna till en ledig 2:a i Växjö får ni gärna hojta till! Det börjar kännas smått kaotiskt just nu. Jag kan seriöst inte bo kvar här när jag börjar jobba, detta festandet gör mig galen. Och till råga på allt, i helgen var det någon tacksam jäkel som har spytt typ 1,5 meter från min lägenhetsdörr (bakom trappan) så det luktar rent ut sagt förbannat äckligt just nu. Intorkad spya som värmts av solens strålar ett par dagar.. jag mår illa av bara tanken, håller på att spy så fort jag öppnar dörren. Seriöst, vad är det för fel på folk???

Ett glädjande besked iaf, Emma är äntligen tillbaka i Växjö! Efter 3 månader i Uganda fick jag igår ett telefonsamtal från henne! Det kändes helt skumt att se hennes namn på telefonen, så många gånger jag varit på väg att ringa under dessa tre månaderna.

Långhelg

Halvvägs in på långhelgen, som för min del bara innebär en ledig dag (också den enda på hela veckan). Resten tillbringar jag på min praktikplats och framtida arbetsplats. Så att det skulle vara nåt speciellt denna helgen, ja det är inget jag märker av.

Släkten är och firar farbror, med massa kul lekar och äventyr. Lite bittert att inte kunna vara med, men sånt är livet. Jag börjar bli rätt van nu, och lika bra är det för jag har ju faktiskt valt ett yrke som inte innebär jobb 7-16 måndag-fredag (tack och lov). Vi hade samtal om det här med arbetstider på vägen till fröjden i onsdags. Jag säger som jag sa då, fy tusan för att jobba så regelbundet. Jag hade aldrig orkat med det - det är nog det som borde kallas obekväma arbetstider. Det finns så många fördelar med oregelbundna arbetstider också, sovmorgon mitt i veckan till exempel. Slippa gå upp i ottan 5 dagar i rad (det händer nästan aldrig att man har så många dagturer i sträck). Att kunna gå i affären en fm mitt i veckan, det är rena lyxen för då är det oftast inte så mycket folk, lugnt och härligt! Gå dit en fredageftermidag och du får knökas runt med mängder av andra människor. Ja, fördelarna kan jag rabbla upp fler.

Nackdelarna då? Jo, det är väl när det händer vissa speciella saker - som man missar pga jobb. Och ja, jag kommer aldrig vara lediga varenda jul, nyår, midsommar och så vidare, men det gör faktiskt inte mig så mycket heller. Midsommar har jag nästan glömt av hur man firar, då jag jobbat den typ 8 år i sträck nu. Åh andra sidan, så kvittar det mig - jag har ju i utbyte (tidigare år) fått vara ledig ölandsveckan.

Och det är klart, det är lite kämpigt att veta att jag inte kommer vara där hela veckan i år. Men 4 kvällar är bättre än ingenting alls, och för att se det positivt. Det är ju inga favoritband jag missar direkt!

Känner mig äckligt positiv idag! Kanske är det solen? Kanske är det någonting annat ;)

De e bara på att igen!

Som man säger på småländska!

En strålande vacker morgon som denna, inspiration från härliga människor på facebook samt nyaste numret av "Runner's world" och jag kunde inte hålla mig från att prova jogga. Jag har haft ett ca 3 veckor långt uppehåll på grund av irriterade benhinnor. Jag tänkte att jag börjar sakta, med lilla rundan. Den lilla rundan var visst bara 0,5 km kortare än den långa rundan. Benen spratt så där härligt som de bara kan göra en vacker vårdag. Så ja, sluttiden blev 3,1 km på 22 min. Helt okej tycker jag för att inte ha joggat på 3 veckor. Om det var så där värst lugnt, det vet jag inte. Körde lite intervall med, för att inte fresta allt för mycket. Så jag är nöjd!

Jag gjorde som dom säger, och sprang innan frukost, för att kicka igång förbränningen lite. I ärlighetens namn fattar jag inte hur fasen bulimiker klarar det. Att träna som tokingar, äta och sen kräkas upp det - med andra ord, träna på tom mage konstant! Jag hade blodsmak i munnen och var så hungrig att jag trodde jag skulle spy när jag kom hem. Tur att jag hade kokat äggen innan jag gav mig ut på morgon jogg! Då var det bara att värma det hemmagjorda ingefärsteet (som också ökar förbränning och matspjälkningen) så var frukosten färdig att pilla i sig! Precis vad man behöver efter morgonjoggen!

Storrensning!

I brist på annat eller i hopp om att få den där lägenheten jag hoppas på. Personen som står först i kö nu har 20 poäng mer än mig, 20 poäng är typ 16 dagar mer än mig. Rätt irriterande om den personen tackar ja! Eller ändå.. Varför tänkte jag inte till lite tidigare?

Nu hade jag iaf en ledig dag över. Och när jag storstädar så storstädar jag ordentligt, lite för ordentligt! Nu har jag röjt runt här och rivit ut en massa saker. Vad ska slängas och vad ska sparas? Man måste ju börja i någon ände. Jag har konstaterat att jag är typ världsbäst på att spara på saker. Eller världssämst på att kasta saker, men det är ungefär samma sak. Eller så går dom hand i hand. Men för att underlätta för mig själv, så kan jag ju iaf börja kasta saker nu. Innan jag får en ny lägenhet. För packa kan man ju inte direkt göra utan att ha någonstans att flytta?

Om inte annat så är det ju rätt bra att bara rensa ut massa skit ibland. Typ som när lägenheten håller på att svämma över av det. Nehe, vad sitter jag här och häckar om? Bäst att rappa på om jag ska komma någonstans.. för klar, det blir jag nog inte på länge!

Praktik!

Praktiken är i full gång, det är bara 3,5 vecka kvar till examen.
Ena stunden tänker jag, fasen vad skönt det ska bli att äntligen få börja jobba igen. Att få börja jobba som sjuksköterska! Nästa stund far tanken "hur faaaaan, ska jag klara det här?" genom huvudet och ibland känns det bara som man inte har koll på någonting alls. För att i nästa stund känna att "det här fixar jag hur lätt som helst".

Många dagar är jag tacksam för min gulliga t4 som säger hur duktig jag är. Det är en bra egoboost, när man behöver det som mest. Ibland behöver man se sig själv och sina kunskaper med någon annans ögon, alternativt jämföra med någon som inte är insatt i ämnet för att faktiskt inse hur mycket man kan. Men visst, med en utbildning på 180 hp i bagaget så borde man väl kunna nåt? Säkert är det bara nervositet och osäkerhet som gör att man känner sig totalt vilsen ibland. Eller så beror det på att det bara är i början av praktiken än så länge. Förhoppningsvis känns det bättre närmare examen! :)

Time to say goodbye!

Nu är dagen kommen, det tog emot att skriva på pappret. Det tog emot ännu mer att skicka in det. Det kändes att få tillbaka det. Idag blir det verklighet.
Idag ska jag till jobbet och lämna tillbaka nycklar, tagg och arbetskläder. Jag har visserligen min tjänst till sista maj, men börjar ju praktiken nästa vecka så kommer inte kunna vara inne och jobba något ändå. Så idag är det dags att säga adjö. Eller, på återseende kanske? För vi säger aldrig adjö, vi säger vi ses igen. Någonstans, någongång. Jag saknar er redan, men jag kommer sakna er ännu mer - mina fina arbetskamrater på Sjöliden! Ni gör ett fantastiskt jobb, varje dag, varje kväll och varje natt!

Sista dagen i skolan!

Shit så fort tiden går, ja - ni får ursäkta om jag är lite tjatig nu alltså!

Idag gjorde vi absolut sista skoldagen, vi hade examinationsseminarie kring vårt grupparbete. Grupparbetet gick ut på att planera en verksamhet. Vi valde en vårdavdelning med inriktning mot äldre. Den blev GODKÄND! :) Så skönt!

Jag sitter och väntar på massa poäng som inte har trillat in än, men när uppgifterna är klara! Snart så rasslar det väl till i ladok-lådan!

En uppgift har jag kvar, som jag kan göra, och det är den sista inlämningsuppgiften i smärtakursen (den som jag valde att läsa utöver de ordinarie kurserna). Nackdelen med mig är, att när jag har lite att göra, då blir jag väldigt lat. Då känns det som världens utmaning att ta sig an en sådan grej, dessutom är den snart färdigskriven, vilket gör det ännu svårare att sätta sig med den och göra klart den. Samtidigt så vill jag bara kunna stryka den från min "att-göra-lista".

Efter seminariet idag så stack jag och Helena upp och solade lite, ut kom vi rosiga i ansiktet och med fräknar! Jag vill ju inte se ut som ett vandrande lik i sommar direkt. Och vet ni va? Den här solen som smhi lovade och sen lovade bort - den kommer självklart på onsdag! Bara för att det är då jag börjar på min praktik efter en veckas ledighet, surt tycker jag!

Lite storhandling fick vi gjort idag med, jag fyndade både färsk lax och färsk kyckling! Mums så gott :)

Ikväll ska jag och Helena mysa, äta jordgubbar (som vi fyndade i affären) och planera lite inför vår tripp! Åh, nu är det inte långt kvar :) Sen är det ju onsdag, så det blir ju självklart lite Greys och Body of Proof också! :D

The end is closing in.

Idag har vi haft S-HLR hela dagen - Hjärt- och lungräddning för sjukhuspersonal med andra ord. Riktigt bra faktiskt! Och vi fick äntligen (sista veckorna i utbildningen) se och lära oss hur en defibrillator används. Det är helt sjukt egentligen, att man ska få lära sig det sista veckorna, när dom nu för tiden hänger i var och varannan livsmedelsbutik, shoppingcenter och så vidare, fritt för allmänheten att använda. Men visst, jag vet ju iaf att jag kan mer om hjärt- och lungräddning än vad allmänheten kan. Och jag kan nu känna mig säker och VÅGA ingripa om det händer något. På jobbet är jag skyldig, på fritiden BÖR jag.. Snart kommer den där legitimationen som förändrar allt.

Men jag hoppas att ni medmänniskor håller er friska, och borta från olyckor!

För att hålla mig själv frisk och sund, så sprang jag en runda idag med. 3,5 km blev det! Och även idag hade jag turen att hinna in, innan regnet började falla.

Jag blev så ledsen igår, riktigt uppriktigt ledsen. Häromdagen läste jag på Smhi att det skulle bli 22 grader och sol till helgen. När jag kollade igår, så hade dom ändrat det till 7 grader och regn. Det är INTE okej! Inte på något sätt alls. Så får man inte luras! Inte om sådana grejer...

Förövrigt (förlåt, det är många olika samtalsämnen idag) så var idag, sista dagen vi åt mat i skolan. På onsdag är sista skoldagen, den är dock bara mellan 8.30 och 10.30. Känns rätt knäppt ändå. 3 års slit närmar sig slutet. En dag kvar i skolan, sen är det 5 veckors praktik (som jag förövrigt kommer se som en väldigt lång introduktion utan lön). Ja, en vecka kvar av att fritt styra hur jag vill lägga upp min dag. Om jag vill ligga i soffan hela dagen och sen plugga hela natten. Råplugga från tidig morgon till sen kväll eller bara vara "ledig". Snart vandrar jag återigen in i ett evigt slit, upp okristligt tidigt på morgonen, komma hem trött och eländig. Fördelen? Ja, det ska bli så himla kul att äntligen komma ut och få jobba, tjäna pengar och vet ni vad, jag behöver inte skämmas för jag kommer få 8 km cykelträning varje dag jag jobbar! Det är inte fy skam. Orkar jag dessutom träna någon dag efter jobbet, så får jag ju bara bonusträning! Det tycker jag är grymt! :D


Hittade ett väldigt motiverande citat idag också

"You are only one workout away from a good mood"

Årets första åskoväder!

Nu är det söndagsmys för fullt här hos mig. Kom hem efter dagens joggingtur i rättan tid, precis innan det började regna. Och nu har årets första åskoväder dragit in över campus också. Det ogillar jag!

Nu har jag iaf duschat, ätit gott (hemmagjorda hamburgare med fetaost i, serverat med blomkåls/broccolimos) och gosat ner mig i min onepiece! Nu ska här mysas!

Igår var det dans i parken, till Blender! En gammal medlem mindre, och en ny rikare. Det var en kanonbra kväll och dans med massa favoriter. "Förfesten" var hemma hos Sara, hon och Hanna hade bakat kladdkaka och vi var ett helt kompisgäng där och bara myste i 1,5 timme innan dansen började. Det är vardagslyx!

Jakten är slut.

Vilken slit det har varit, både tårar och svett har runnit.
Jag trodde aldrig jag skulle få tag i den, min examensklänning!
Jag letade, hittade en på H&M men hade inte råd att köpa den just då. Återkom 2 dagar senare när jag hade hittat ett undanstoppat födelsedagskuvert med lite pengar i. Då fanns den inte, inte någonstans - kollade affärerna och kollade på nätet. Ingenstans! Suck, då var det kört.. Detta var för en månad eller två sen.

Av en ren slump, satt jag för någon vecka sen och kollade på H&Ms hemsida. Och där var den! Då var bara kruxet, vilken storlek ska jag ha? I tisdags passade jag på att springa in på H&M och hittade den bara i en äckelgul färg, men den fanns iaf så jag kunde prova vilken storlek som satt snyggast. I onsdags tänkte jag "lika bra att beställa den nu då" fast än att jag egentligen inte hade pengar till det nu heller. Men 199:- det skulle jag väl kunna skramla fram ändå. När jag ska till att betala så var jag tvungen att logga in, hade glömt lösenordet och bad att de skulle skicka ett mail med detta. Två gånger! Inget mail kom, väntade till torsdag, inget mail kom. Klickade igen, inget mail kom. Fredag morgon, jag ringer kundtjänst och vill fortfarande ha ett nytt lösenord. Hon skickar, det kommer inget. Skumt tycker vi båda. Hon meddelar snällt att hon kan ta upp beställningen på telefon - och då är den slut i min storlek! Och den kommer inte in igen.. Vad är oddsen? Jo, för en otursfågel som jag, ganska stora! Jag tackar för hjälpen, lägger på och kastar alla drömmar om den fina klänningen åt fanders. 10 minuter senare kommer fyra mail med min personliga kod - så dags då va?

Gör ett sista försök och åker ner till H&M i stan. Letar igenom hela butiken och precis när jag tror att hoppet är över även här, skymtar jag den. Det finns några gula, och två vita kvar. Den första jag tittar på är storlek 42 (storleken man skulle haft, för den finns alltid). Jag tar ett tag om den andra vita klänningen, håller i lappen men vågar inte kolla. Tar ett djupt andetag, och vänder på den - hela jag börjar jubla, det var min storlek. Snabbt tänker jag, vad är felet med denna eftersom den finns kvar? Håller upp den och hittar världens störta sminkfläck längst ner. Skitfult! Frågar en i personalen om det inte finns någon annan, det gör det inte. Hon säger vänligt att dom kan dra av på priset om jag köper den, och att sminket kommer försvinna i tvätten. Jag går till kassan för att betala, kassörskan drar av 50 kr för sminkfläcken. Jag lämnar fram mitt klubbkort, får 10 % rabatt (-14.90) och sen ett presentkort (-50 kr) och kvar för mig att betala för min efterlängtade examensklänning blir 84,10 kr. Det har till och med en luspank student som jag råd med. Och ibland har även otursfågeln lite tur! Nu ska vi bara hoppas att sminkfläcken försvinner och inte sprider sig över hela klänningen, det om nåt hade väl varit min tur?

About time!

Nu är det väl på tiden kan tyckas, att den efterlängtade dyker upp.
Och tro det eller ej, men för en gångs skull hoppas jag att spåtanterna på smhi har rätt.
De spår nämligen att nästa helg, kommer det vara sol och 20-22 grader i Växjö!
Iiih, vad jag längtar!

Det dumma är, att det är ju nu jag är ledig! Jag har för övrigt helg, sen i måndags. Tills på måndag.
Jag har väl hela tiden vetat, att solen kommer lagom tills jag försvinner in innanför sjukhusets tjocka väggar. Förhoppningsvis dyker den upp lite innan, så jag kan få lite färg i år!

Titanic

Titanic i 3D, se den! Jag och mamma var och såg den igår.
Förbluffande! Även om jag sett filmen otaliga gånger sen jag fick den på VHS för snart 15 år sedan.
Det är en film som ALDRIG kommer bli tråkig och ALDRIG sluta vara fantastiskt bra.

Bara så ni vet!

Just another day..

Vaknade idag och kände att jag var full av energi, så det fick bli en morgonjogg! Jag blev helt förbluffad över mig själv, och hur långt jag orkade jogga utan att stanna för att kippa efter andan. Detta var bara 3:e gången jag var ute, men ändå märker jag sådana förbättringar! Hur kul som helst och jag blir väldigt stolt över mig själv. Jag som inte har sprungit ordentligt sen gymnasiet då jag skadade mig, detta är stort!!!

Jag lyckades också motivera en kompis till att ge sig ut i löparspåret denna soliga förmiddag, bara genom att nämna att jag varit ute =)

På eftermiddag tog jag bussen ner till stan, mötte upp Helena och vi gick och hämtade ut våra pass. Det är inte på långa vägar likt de gamla. Och för en gångs skull så blev jag riktigt bra på bild! Vi promenerade hem, ut med sjön, i strålande vårsol och avslutade med en glass i solen! Tyckte vi var värda det :)

Och efter lördag kommer söndag.

Idag är ingen vanlig söndag, det är heller ingen vanlig dag. Idag är en sådan där historisk tragisk dag, eller inte idag men idag för exakt 100 år sedan. Det var dagen då Titanic sjönk. En tragisk händelse som kostade många människors liv. Men det gav oss en storfilm, en film jag sett oräkneliga gånger men planerar att se i 3D också! Därför, är det ingen vanlig dag!

Igår pallrade jag mig iväg till parken, dans till Scotts stod på agendan. Det kom fler folk än jag trodde, dansade ju inte alla danser som jag brukar men hade en ruggigt trevligt kväll ändå. Fick dansa med flera stycken som det gått alldeles för lång tid sen jag dansade med sist, vilket var väldigt skoj. Jag fick även tid till att sitta och skratta och prata med mina fina vänner och icke att förakta - smygtitta lite på snygg-henke! Mm, han är fin han! :)

Söndag morgon!
* Bakar färska nya scones
* Sorterar tvätt (snart dags att beta av berget)
* Pluggar farmakologi - inte för att jag måste, mest för att jag tycker det känns bra att repetera lite inför praktiken på CLV som börjar om två veckor. Jag vill ju inte sitta som ett frågetecken på ronden direkt. Och sen är det ju faktiskt riktigt kul, det här med hur läkemedel påverkar kroppen. Det är helt klart mycket mer intressant att läsa det nu, än vad det var när jag pluggade det till tentan och samtidigt hade massa sjukdomar jag skulle lära mig.

Återstår av dagen, en massa roligt hushållsarbete och om energin och vädret tillåter en joggingtur!

Mest av allt längtar jag till kvällen, då har jag en dejt!



På skype, med finaste Emma som sitter nere i Uganda!

Lördag morgon!

Igår satt jag hemma och kollade på en film, jag visste helt seriöst inte vad man gör en fredagskväll om man inte dansar eller är iväg på andra äventyr. Detta resulterade i att jag somnade redan vid 22 och vaknade därmed i ottan idag. Så, vad gör man en lördag då?
Jag gjorde lyxfrukost med scones och ägg och 2 stora koppar the, dessa avnjöt jag samtidigt som jag lyssnade något kapitel på min ljudbok. Fortfarande på 100-åringen som hoppade ut genom fönstret och försvann, har ni inte lyssnat på/läst den så gör det, den är fantastiskt rolig!
Jag har även suttit och pillat lite med ett 10 sidor långt grupparbete, allting är klart, men det skulle ju kontrolläsas och så med. Klockan har just passerat 10:30 och jag har inte den blekaste om vad jag ska göra härnäst.

Men en sak vet jag, ikväll blir det äntligen dans, till härliga grabbarna i Scotts! :)

Vad är det som händer?

Hejsan klagomuren!
Idag tänkte jag klaga över människors urdåliga stavningar.
Jag är inte perfekt, inte på nåt sätt, men jag anser mig vara tillräckligt duktig på det svenska språket och skrivregler för att kunna uttala mig i detta sammanhang.
Visst händer det att även jag skriver slangord, eller använder mig av annat som inte är korrekt. Men snälla svenska folket (för alla kan inte ha dyslexi) lär er stava!!

Vart jag än läser här på det vida nätet, papper hit och papper dit, så hittar jag särskrivningar och stavfel. Det retar ihjäl mig, jag vet, det är en bagatell och egentligen inget att reta upp sig på. Men se, precis som ni har svårt med stavningen, precis lika svårt tycker jag att det är att läsa en text med massa stavfel och särskrivningar.

Jag börjar fasa, att sedan människans liv blev allt mer och mer påverkat av datorerna, så börjar välskrivning och dyl. försvinna från den svenska undervisningen. Vi har ju trots allt word som rättar alla våra misstag, om vi bara lägger märke till den gröna/röda markeringen under orden.

Enligt word är jag dock gammaldags och byråkratisk. Då får jag väl vara det då? Men aldrig att jag tänker använda mig av moderna uttryck, slangord och talspråk när jag skriver vetenskapliga uppsatser eller inlämningsuppgifter.

Nu kommer jag säkert låta gammal också, men vad hände med lektionerna i skrivstil? Jag kommer så väl ihåg dessa böcker, hur man satt och kämpade för att få böjen på rätt ställe för att inte fröken skulle komma med suddgummit och sudda ut det jag nyss skrivit (gör om gör rätt).
Skulle det verkligen skada att ha kvar det i skolorna? Inte nog med att många inte kan stava längre, dom har kass handstil också. Vi satt och pratade om det i skolan häromdagen. Vi kom att tänka på tiden när vi fick ställa frågan "handskrivet eller dataskrivet?" innan vi lämnade in nåt till läraren. Den frågan uppkommer väl aldrig idag?

Undra hur många som har en handstil som går att tyda, sen när vi börjar jobba? För att inte tala om hur det kommer vara om en sisådär 10-20 år, när personerna som aldrig haft lektioner i välskrivning kommer ut på arbetsplatsen med sin taskiga handstil, stavfel och särskrivningar. Jag kommer kräkas! Alternativt få bli stavningspolis med rödpenna i högsta hugg, på heltid!

Jag höll ju på att glömma, det finns ju även dom som inte vet vad vare sig punkt eller kommatecken är också. Det blir med jobbigt att läsa! Det är även det ett ypperligt exempel på när jag bara vill skriva om allting, för att kunna läsa det. Får man göra det?

Men egentligen, varför bry sig? Det är ju min energi det tar av, men ändå, jag kan inte låta bli att störa mig!!

Tack för mig klagomuren. Hoppas jag inte får allt för många arga läsare efter mig nu ;)

Förlåt, kan inte hålla mig!

Nu tröttnar ni nog snart på att läsa min blogg, men jag kan inte låta bli..
Hela mitt inre skriker till mig...

Dagens horoskop:
Bjud hem vänner om du kan. En fastighetsaffär kan också stå i fokus. Privatlivet är gynnat just nu.

Kommentar: Jag håller tummarna!

Veckans horoskop:
Det är trevligt när de saker du eftertraktar kommer till dig enkelt och lätt. Men att tro att det alltid kommer att vara så är att tigga om problem. Du accepterar att utmaningar bara är en del av livet och du välkomnar dem. Du känner dig redo för att ta på dig det fulla ansvaret som följer med ett framgångsrikt liv.

Kommentar: Nåt som jag eftertraktar som kommer lätt till mig?? Inte än iaf, men jag hoppas på ovanstående ;) Att utmaningar är en del av livet har jag nog fått lära mig vid det här laget, men utan dem skulle livet också vara allt bra tråkigt! Och sist men inte minst, Jaaaa - jag känner mig redo att ta mig an det fulla ansvaret som följer med det framgångsrika livet som sjuksköterska. Bara 7 veckor kvar!!

Produktiv dag so far!

Än så länge har dagen varit väldigt produktiv, speciellt med tanke på min extremt långa sovmorgon! :)

Har nu tömt bokhyllan på alla skolböcker jag inte vill ha kvar, och lämnat in dessa på campusbokhandeln (Gå dit och köp dom vetja!) - nu väntar jag på att pengarna ska trilla in!

Varit hos farbror polisen och blivit fotograferad, fingeravtryck tog dom också! Återbesök om en vecka...

Solat solarium, upptäckte till min glädje att jag hade 170 kr på solkortet! Det var en positiv överraskning när plånboken ekar vill jag lova. Nu kan jag iaf unna mig lite de kommande veckorna :)

Nu återstår diskberget, matlagning och att läsa lite tråkiga böcker om handledning. Måste komma på några bra frågor tills imorgon också. Sen blir det myskväll, det är ju onsdag :)

Hur kan det vara sådan skillnad?

Ena dagen är fylld med bara massa mys, från början till slut. Fint väder, mysiga vänner, kramar och gos, dans och massa andra trevligheter.

Nästa dag består av äckligt väder (regn, rusk och grått för er som inte visste), tråkig gruppuppgift i skolan som alla bara helst vill slippa, storhandla och världens jävla diskberg!

Sådana här dagar är inte roliga.

Jag vill ha mysdagar alla dagar, kan vi komma överens om det? Tack!

Förövrigt är jag sjukt trött på att vara student nu. Det är jobbigt, det är fattigt och jag kan inte leva mitt liv som jag vill det utan måste rätta mig efter massa andra saker. Jag vill bli klar, börja jobba och ha ett schema - där kan jag åtminstone planera min tid, ta ledigt vid speciella tillfällen eller byta arbetspass med någon vänlig kollega. Dessutom slipper jag leva på existensminimum som jag sedan måste betala tillbaka i flera år. Och det ska bli så himla skönt att kunna äta vilken mat jag vill!

Idag spanade jag på vad som såg ut att vara världens smaskigaste laxbitar med massa gott gojs i, men för 175-269 kr/kg så har jag inte råd att unna mig en sådan. Hmm, hoppas dom finns kvar om några månader.. Eller ja, inte exakt samma då förstås (då borde dom varit utrea:de för lägesen) utan likadana fast i färsk tappning ;)

Det var allt för mig idag!

En helt ny dag!

Idag har jag varit ledig, gud så skönt!
Behövdes efter gårdagen stress, då jag först tillbringade 9-17 på en stressig akutmottagning, kom hem och gick kvällspromenad på en timme för att sedan skriva hemtenta till kl 22. Sov ganska gott i natt måste erkännas!

Dagen började lite lugnt med sovmorgon, en snabbt besök av Tessa, lite lugn och skön läsning (visserligen en skolbok, men ändå ingen stress) besök hos kiropraktorn. Nu har jag nyss kommit in från en härlig joggingrunda i skogen, i kvällssolen! Det här måste bli en vana! Gick mycket bättre än jag trodde att springa :)

Plötsligt händer det..

Ibland så är det en sådan där dag när oväntade saker händer.

Igår var en sådan dag. Det var trevligt! Trevliga oväntade saker som hände. Mer sånt, tack! :)


Idag, årets första grill med de allra finaste man kan tänka :)

Vårrensning

Stora vårrensningen har startat!
Böcker rensas ut från bokhyllan och läggs ut till försäljning (ett säkert tecken på att skolan snart är över)

Kläder rensas ut från garderoben och läggs ut på tradera, alternativt bortskänkes till bättre behövande. Och tro det eller ej, numera får det plats kläder i min garderob och jag kan faktiskt se vad jag äger för nåt. Kanske blir det lättare att välja vad jag ska ha på mig i fortsättningen?

Hmm, undra vad mer jag kan rensa ut nu? Detta är ju kul :)

Söndagsmys

Underbara vårväder, solen skiner och fåglarna kvittrar. Blommorna blommar och folket strömmar ut för att lapa d-vitaminer. Särskilt tydligt är fenomenet på campus och utmed växjösjön. Tufvanängen är smockad med halvbakis-studenter som ligger utslagna i en brassestol, kanske intas det en och annan återställare.
Utmed Växjösjön sitter folket, är nykära och bara myser.
Själv gick jag på långpromenad, med härligt sällskap, njöt av solen och spanade in snyggingar som joggade förbi. En helt okej söndag måste jag erkänna!

Jo, det finns ett minus. Jag tror jag har fått pollenallergi.. (och Linda, om du läser, inte malungspollenallergi utan den andra tråkiga varianten)

Nu är det vår!

Det är inte vår innan bilen är städad, tvättad och har sommarsulorna på.
Nu är det vår!
Dagens nöje var alltså att skrubba bilen och byta sulor! Det visade sig vare lättare sagt än gjort, när en mutter hade kärvat fast och beslutade sig för att gå av. Jo, jag tackar jag! Tur att man har en räddande ängel som är en jävel på att meka bil. 1,5 timme senare och ett par borr senare, så fanns där äntligen plats för en ny mutter - den gamla, ja den var i molekyler, det gick inte ens att urskilja att det någon gång varit en mutter, småflis helt enkelt.

Så nu kom jag hem, dags att äta och göra sig snygg inför kvällens dans.

Oh my god!

Säga vad ni vill, men nu börjar otäckt många stämma!

Dagens horoskop:
En gammal kärlek dyker upp i ditt liv igen. Se till att du visar upp dig från din bästa sida nu.

Och vad händer? Jo, jag springer på mitt ex på Maxi's parkering. Och JA, jag visade min bästa sida, och snygg var jag med! 1-0 till mig :)


Jag är för övrigt på strålande humör idag. Ett morgonbesök hos kiropraktorn, det känns numera fantastiskt att röra på sig, istället för att som innan - stelt, snett och ont.

Ikväll blir det dans till bästaste Sannex!

Åh älskade ledighet!

Visst har jag en hel del att göra på min att-göra-lista, men trots detta så har jag unnat mig lite ledighet. Jag har tagit en härlig runda runt sjön med Helena, vi lyckades pricka in den enda molniga timmen på hela dagen, och en regnskvätt också. Men lika glada var vi ändå, även om det hade varit härligare med strålande sol. Hoppas den kommer imorgon som dom lovat!
Jag unnade mig också en härlig sovmorgon, var otroligt skönt att slippa stiga upp innan det ljusnat.

Jag vaknade av en konstig dröm. Jag var i någon slags djungel med massa andra svenskar, det var någon typ av gerilla som var ute efter oss. Dom stal saker och gjorde livet allmänt svårt för oss där nere. Precis innan jag vaknade var det någon som hade tagit min identitet och fyllt hela vårt hem med ormar - då visste jag att dom var ute efter mig, otäckt! Tur jag vaknade där kanske?

På tal om djungeln, ni missar väl inte den nya serien på 5:an? Jag vet, den är så sjukt dålig så den blir faktiskt bra. En hel timmes skrattshow åt dessa dumma brudar som dom släpat ut i djungeln (Djungelns drottning). Kolla in det om ni missat! Garanterad skrattfest :D

Innan det, blir det såklart en timme med underbara Grey's! I'm in heaven!!

Ett steg närmare!

Nu är hemsjukvårdspraktiken avslutad och godkänd! Känns skönt, även om jag aldrig var riktigt orolig, jag har känt mig så säker på denna praktiken! Underbar känsla :)
Jag har bara en uppgift kvar, som hör till hemsjukvårdspraktiken, en hemtenta att skriva och lämna in. Den blir nog gjord relativt snabbt skulle jag tro, jag har redan börjat spåna på den och vad jag vill ha med.

Men bara för att det är ledigt på schemat, så verkar det finnas en hel del grejer att göra ändå under dom här 5 dagarna. Förutom att jag får passa på att tvätta och allt sådant roligt, så är det några som kommer på massage - vilket är superkul, då håller jag igång det :) Sen har jag hört att det ska bli fint väder, så då stor ju obligatorisk långpromenad och "bättra på den obefintliga brännan" på schemat och sen så är det dags för Bettan att få sin årliga våruppfräschning, en genomgång av diverse vätskor, sommardäck och en rejäl tvättning (det kan behövas, just nu ser man inte vilken färg det är på bilen, inte original iaf). Och sen var det ju de där skolarbetet, och två danskvällar.. Ja, det låter som jag fyller upp tiden rätt bra ändå va?

Sökes!

Nu känns det som jag vänt upp och ner på varenda sten, letat med ljus och lykta, men ingenstans får jag napp.
Inte för stor, inte för liten, rätt proportioner, inte för gammal - kraven är inte helt obefintliga.
Det hade ju varit kul att hitta en som är perfekt, men hur ofta gör man det?
Just nu, så känns det som att jag får nöja mig med vad jag får - men samtidigt så vill jag inte det heller, för då har jag det lika bra som jag har det.
Men jag förstår inte varför det ska vara så himla svårt, att efter 3 år få en lägenhet i den här stan.
Jag har googlat, står i bostadskö och kollat på blocket - men icke!
Jag har visserligen kravet att det inte ska vara en andrahandslägenhet, och inte en 1:a för då kan jag likväl bo kvar i den här skokartongen till bostad jag har nu.
Helst en 2:a (i värsta fall en 3:a)
Sen vill jag gärna ha en tvättmaskin också, jag är så trött på att springa till tvättstugor, boka tider och passa tider för att få ut tvätten - dessutom hinner den aldrig torka så hela lägenheten är ju full av tvätt. Suck!

Men ja, är det någon som vet nåt alternativ? Hör gärna av er, alla tips mottages med glädje!

Jag börjar nog bli galen..

Här går man och längtar efter examen, räknar ner veckorna, och vad gör jag?
Jo, idag har jag sökt en kurs till hösten också. Visserligen bara på 7,5 hp - på deltid, via internet. Mestadels för att kunna bo kvar i lägenheten då det är totalt fucked up omöjligt att få en lägenhet i den här stan, trots att jag stått i bostadskö i dryga 3 år.
Meen, ändå - min poäng är, att trots drivet och viljan att lämna campus och studentlivet så hinner jag inte ens avsluta min utbildning innan jag söker in till en ny kurs. How funny is that?

Idag bytte jag för övrigt dansträning mot bakning och matlåde-fix.
Det blev Lchf-scones och någon slags gratäng där jag kastade i lite vad jag hittade (så jag brukar laga mat ju, gott blev det iaf).
Nu, soffmys med en stor kopp the, eller en kanna the kanske?

True Happiness!

Sann lycka är att hitta pengar, jag fick när jag fyllde år (för sisådär ett halvår sen) som jag hade glömt av att jag hade, precis när jag som allra mest behöver "shoppa-kläder-pengar".
Dum som jag är så shoppade jag kläder, trots att jag kanske borde lagt en 500-hundring på att knäcka till mitt bäcken istället. Jag är sjukt sned nu, det syns till och med när jag tittar mig i spegeln.
Men för att inte förstöra lyckan - nu har jag shoppat! Åh, vad kul det var =)
hittade en ny bikini också, supersnygg och sitter som en smäck, och det var ju faktiskt en grej jag verkligen behövde. Det andra var mer "för skojs skull" :) 2 bh:ar, 3 par trosor, och en svalkande tunika (ja, jag befinner mig redan i sommarvärmen)

Trots det fina vårvädret så funderar jag på, ska jag orka rensa garderoben?

Realitycheck!

Jag inser att verkligheten närmar sig med stormsteg. Snart är jag färdigbakad syrra!
Shiet så fort tiden går, det är helt otroligt.

Jag satt i min stilla vrå och filosoferade, jag insåg då att det är nästan mer att göra och fixa runt omkring själva examen, med papper och annat än vad det är moment kvar i skolan. Även om momenten i skolan kanske är lite större än alla smågrejerna att fixa kring examen, så inser man ändå att examensdagen och därmed också arbetslivet kommer närmare, och det med stormsteg.

Efter den här praktiken, i hemsjukvården, så inser jag att jag kan faktiskt mycket mer än jag tror, därmed känns inte examen så skrämmande längre. Det känns bara jäkligt skönt, jag är redo att börja jobba. Jag längtar så tills jag får en riktig lön, att kunna shoppa lite utan att vända och vrida på varenda krona - eller att behöva tömma spargrisen och komma med mynt till parken för att få dansa en kväll. Till råga på allt, så är snart bilen färdigbetald med! Underbart att slippa den avgiften varje månad (å andra sidan byts den snart ut mot en nästan lika stor summa i studieskulder istället..men men, den dagen..)

Förövrigt, är det någon som behöver en massage så hör av er! :)

Mystiskt..

Dagens horoskop säger:

Folk ur ditt förflutna dyker upp i ditt liv igen.

Vad händer?
Jo, det dyker upp någon jag inte pratat med, eller sett på flera år. En som jag ändå umgicks rätt mycket med.

Idag är för övrigt en otroligt fin vårdag, solen skiner och himlen är klarblå! Lovely!

A last goodbye!

Igår var en jobbig dag, det var den där dagen jag vetat skulle komma någon gång, men hoppades aldrig skulle komma. Det var dagen vi tog farväl av min älskade gammelmormor. Begravningsakten var fin, men det var otroligt jobbigt!

Så, nu orkar jag inte prata mer om det.

Mittbedömning deluxe!

Inte för att skryta, men är jäkligt stolt över att kamma hem full pott på mittbedömningen! Och att mina handledare tyckte att dom skulle få semester så kunde jag jobba där istället.
Fick även höra att jag passar perfekt som sjuksköterska, och att jobbet känns som världens naturligaste grej för mig. Stående ovationer - jag är sjukt nöjd! Undra hur slutresultatet blir?

Monday!

Måndag idag! (Jo tack, jag vet! kanske någon tänker)
Igår tog jag mitt förnuft till fånga och åkte till Ljungsbro för första gången sen i november eller nåt. Det var välbehövligt! Herre min tid, detta underbara ställe! Lovade mig själv att det inte skulle dröja lika länge till nästa gång. Jag mår trots allt alldeles för bra av att åka dit då och då, vad tvivlade jag på egentligen?

Hemma var jag visserligen inte förens 01:40 eller nåt. Och däremellan hann det hända massor.
Jag och Ange bröt ihop totalt på Donken, hur fasen kan man ha sådana skyltar offentligt?
Och får man plats på fritösen? Ja, det beror helt enkelt på hur stor man är?
Det roliga, att INGEN fattade det roliga - trots att vi förklarade! Tur kanske att vi inte är på donken i Mjölby så ofta!

Idag har jag gjort egen lchf-glass och gått en skön skogspromenad med Helena! Det är en härlig ledig dag det :D

Namnskylt

Tiden springer på, snart dags att börja arbeta och då behövs det ju en snygg namnskylt också.

Här på skyltmax finns det namnskyltar för alla smaker!
(Klicka på namnet för att komma till sidan)

Ps. Bloggar du om skyltmax får du din namnskylt alldeles gratis, ett toppenklipp för oss studenter!

I usally don't....

I vanliga fall är jag inte den som tycker synd om mig själv.
Det gör jag väl egentligen inte idag heller - jag är ju trots allt ledig.
Men tycker verkligen att den givmilda och generösa person som i helgen delade med sig av sina baciller - kan ta tillbaka dom, alternativt dra dit pepparn växer!!

Hosta, andningsproblem, snorig näsa och ont i halsen.. Jo, jag tackar ja!

För övrigt står lite småfix på agendan, annars blir det nog soffhäng och mys hela dagen!
Jag hade ju hoppats på en sovmorgon, men var klarvaken vid 8. Att stiga upp 05:30 i vanliga fall sätter visst sina spår.

Jag kan inte hålla det inom mig..

Vissa saker är jag helt bedrövligt dålig på att hålla tyst om, men det är ju oftast roliga saker som jag vet kommer hända inom en snar framtid.
Sådär när det fullkomligt bubblar i hela kroppen av lycka för det som komma skall..
Nu är lyckan blandat med en smula ångest. 3 månader och 1 dag för att vara exakt!
3 månader och 1 dag till examen - till färdigbakad Leg. Sjuksköterska
Detta ska firas - med råge, tillsammans med min sköna böna!

Så när de äckliga bacillerna har hoppat tillbaka till den givmilda själ som gav dem till mig, ska jag börja köra hårdträning - bikinisäsongen närmar sig med stormsteg!

Time to say goodbye!

Seriöst, jag hatar att säga hej då!
Jag är sjukt dålig på det.

Emma kom förbi idag, med sina små söta monster (vovvsarna). Imorgon åker hon och Madde till Uganda - i 12 veckor! Hur faaan ska jag klara mig då?

Som tur är, finns facebook, skype och diverse andra medier som kan användas för att hålla kontakten!

Men för tusan brudar, njut nu av eran tid i Uganda! Det kommer bli sååå jäkla bra! :)
Och uppdatera bloggen ofta! Lova?!

Sometimes..

Ibland känner man verkligen att man gör ett kasst jobb.
Idag är det ibland, jag har nog skrivit historiens flummigaste och sämsta hemtenta någonsin. Det återstår att se om den blir godkänd. Men med instruktioner som ger utrymme för väldigt fria tolkningar, noll motivation och en morot som heter "dans till Sannex om du blir klar i tid" så fick det bli som det blev. Nu är den inlämnad och jag har redan lagt den bakom mig.

Vissa saker är helt enkelt lättare att lägga bakom sig än andra.

One night in..

En natt i Växjö stad, med finaste Tessa!

Harrys: En stycke Maddo fann vi direkt. Dansgolv - shake shake! Äckliga typer. En man med stora problem att "checka in" på facebook att han befann sig på Harrys (Lätt utan teckning, lätt!). Ett till äckel.

Stars'n'Stripes - Inget inträde. Trevliga studenter - nästan som hemma ;)

Kul igår - känns idag! Jag är faaan inte tjugo längre..

Nästa anhalt: Huskvarna!

Före och efter, 2009-2012!

På 3 år hinner det visst hända lite! Hittade en gammal bild, tyvärr är ingen utav bilderna så väldans bra för att visa skillnaden. Ångrar att jag inte tog en bra bild innan, och att jag inte har någon exakt startvikt. Men det borde vara sisådär 13-15 kg skillnad på bilderna, nåt borde det väl synas kan tycka? :P

8 februari 2009

4 februari 2012

Tiden går..

Tiden går, men läker långt ifrån alla sår.
Just nu är det som ni vet, ett stort hål och ett stort sår i mitt hjärta.
Det känns så tomt. Min älskade gammelmormor, eller som vi sa "mormor Brita", varför skulle du lämna oss?
Jag bad att du skulle komma tillbaka - vi fick en massa snö den natten. Han där uppe ville helt enkelt inte släppa sin finaste ängel, nu när han fått henne. Önska kan man ju alltid.
Datum för begravningen är nu bestämt iaf, det kommer bli en lång tid dit.
Den där dagen då allting blir sanning, usch jag fasar!

För att övergå till vardagen (så gott det går)
Jag upptäckte att efter en dag på praktiken hade jag hur mycket energi som helst.
Jag kom hem, lagade middag och städade hela lägenheten, dammsög och moppade golven (det brukar ju typ krävas en ledig dag för det), sen passade jag på att träna lite också.. :P
Somnade gott sen iaf.

Började dagen med att klicka mig runt lite på nätet.
Hittade ett par helt underbara byxor, kan någon ge mig? Please?






Visst är dom döläckra? Tänk att svänga runt på dansgolvet i dessa.. :)

R.I.P.

Vila i frid, älskade fina "Mormor Brita" 1921-01-15 - 2012-02-18

Allting bara försvann, det var som någon drog undan marken jag står på.
Varför ska de allra finaste människorna försvinna?
Du var en sådan människa som vi alla hoppades skulle finnas där för alltid.
Jag har alltid drömt om den dagen, när jag skulle få visa dig ditt barnbarns barnbarn, jag var så säker på att den dagen skulle komma - för du skulle aldrig försvinna. Du skulle ju bli 100 år, vi planerade ju det när du fyllde 90!
Jag trodde aldrig att när jag lämnade dig sist, skulle vara sista gången jag såg dig.
Jag kan inte fatta, att jag aldrig mer kommer få sitta där jämte dig. Lyssna på dina kloka ord, dina berättelser om livet.
Du var envisheten och styrkan i persona, hon vi alla sett upp till.
Alla fina minnen vi har av dig kommer aldrig försvinna, du kommer aldrig försvinna.
Du kommer alltid finnas som ett ljus i våra hjärtan.
En del av dig kommer alltid att finnas i mig.
Varenda gång någon påpekar hur envis jag är, så tänker jag på dig. För det är från dig jag fått min envishet.
Det är från dig, vi lärt oss att vara starka - att kvinnor kan, och är starka själva.
Du var en av de allra klokaste, finaste och starkaste människor jag någonsin träffat. Du var en enastående människa, en kvinna före sin tid, en människa som alla borde fått äran att lära känna och lära sig av.


Så älskade mormor Brita, vila i frid. Du är för evigt saknad, och för evigt älskad.

Var är du?

Hur kan en bok bara försvinna? (melodi - julskinkan har rymt)

Jag vet att jag äger boken "Palliativ behandling och vård", jag köpte den nämligen när jag läste till undersköterska. Jag vet att den så fint har prytt min bokhylla i många år. Nu, när jag behöver den som mest, då är den borta! Går inte att finna någonstans.
Jag kan inte för mitt liv minnas att jag har lånat ut den till någon heller, och om så är fallet - vore jag denne någon evigt tacksam om den ville lämna tillbaka min bok som trots allt har ett värde av 436 svenska kronor! Det är mucho pengar för en student som mig, speciellt med tanke på att jag kommer bli ruinerad av att ta mig till och från praktikplatsen nu i 5 veckors tid!

Ledarskap!

Idag har vi haft friluftsdag, som någon så vackert uttryckte det.

Vi har gått en massiv runda, på hela 13 km alternativt 1,3 mil. Det var -14 grader när vi började vår vandring. Minerna var varierande och växlade mellan trötta, griniga, sura och uttråkade med lite skratt och några glada miner. Hur som helst så lärde sig nog alla något utav dagen, och det var ju ändå syftet med det hela.

Med mig som ledare, skulle gruppen efter en angiven runda - lösa 11 uppgifter. Dessa var fördelade i 11 olika kuvert och vi var tvungna att ta oss till angiven plats innan vi fick öppna nästa kuvert.
Allting övervakades av en i gruppen som utsetts till observatör, denne granskade allting som hände i gruppen - hur vi samarbetade, vilka konflikter som uppstod och hur dessa löstes.
Uppgifterna var otroligt luddiga, och svåra att förstå meningen med. Som att detta inte vore nog, så hade jag fått i uppgift att anta en låt-gå-ledarroll. Denna ledartypen stämmer inte direkt överens med min personlighet. En låt-gå-ledare fattar i princip inga beslut, låter gruppen bestämma allt själv och är inte alltid närvarande. Den svarar endast på frågor, och detta nästan lite motvilligt.
Jag är ganska mycket tvärtom egentligen, jag brukar ta initiativ till att saker och ting ska bli gjort, strukturera upp arbeten och så vidare. Det märktes ganska fort hur irritationen steg, speciellt när jag inte tog några beslut och stod och väntade på att någon annan skulle bestämma, när jag stod en bit bort och spelade wordfeud på mobilen eller kollade facebook. När jag lämnade över pappret till den som hade en penna - och sa - lös detta - istället för att själv ta pennan och skriva så började folk muttra, men varför skriver inte du?? Flera gånger fick jag kommentaren "men du är ledare, bestäm du" - varpå jag fick svara "Jag vet inte" "Bestäm ni" och gruppen blev mer och mer frustrerade. Tillslut så tog någon annan ett beslut, men vid varje uppgift var det samma sak - gruppen väntade på att jag skulle fatta ett beslut. Kan tänka mig att det måste varit lite knepigt för gruppen att ha sett mig på det här sättet, det var ju inte jag, samtidigt som vissa anade att det var nåt lurt på gång. Någon sa efteråt "jag trodde bara du var trött" medan någon hade tänkt "Men vad är det här för ledarskapsövning, vi har ju ingen ledare".. Kul att höra allas tankar efteråt iaf!
Och till min grupp - hoppas ni förlåter mig för mitt eviga velande den här förmiddagen, det var inte jag ;)

För att tala om nåt helt annat - gästkort är fixat och bokat, hör och häpna - det blir utgång för mig och mina flickor! :)