God Jul

God jul mina nära och kära, vänner och bekanta... och okända! Ja, till er alla helt enkelt..

Denna julen började på bästa tänkbara sätt, med min älskling jämte mig :) Det var vår första (men absolut inte sista) jul ihop! Ser fram emot så många fler.

Vi bytte julklappar på förmiddagen, åt lite mat och myste lite.
Sen var det dags för mitt hjärta att åka hem till sin familj och för mig att bege mig till jobbet. Det var inte så farligt att jobba julen ändå, vi hade en relativt lugn kväll och hann sitta och ha lite julmys på jobbet också. Vi hann till och med se delar av kalle ankas jul med några patienter, riktigt mysigt!

Jahopp, bara två dagar kvar på jobbet och på julhelgen, sen är tar jag "jullov" och är ledig i 6 hela dagar, rena semestern för att vara inom vården. Dessutom så har jag inte behövt ta en enda semesterdag eller flextimme! Å andra sidan, så har jag då jobbat 5 helgdagar i rad... Ja, det borde vara värt lite ledighet :)

Röra runt i grytan?

Lite piggare idag, känns skönt det! Det värker inte i kroppen och jag orkar faktiskt att göra någonting. Visst, näsan rinner som en kran och jag har fortfarande ont i halsen men det är ju ingenting om man jämför med igår.

Så idag har jag faktiskt slagit in lite julklappar med tillhörande julrim till mina närmaste!

Jag har även kikat runt lite, planen är att röra runt lite i grytan. Vi får se hur det går...

Hi there!

Nu är gnällspiken här igen. Ja, fast idag får jag faktiskt tycka lite synd om mig själv. Dum som jag är så har jag gått till jobbet både måndag och tisdag denna veckan fast jag kanske inte egentligen borde ha gjort det, jag har känt mig lite småfebrig.. Nu får jag betala för det, som att kroppen vet när man är ledig. Jag fick så snällt inleda min 3-ledighet med att knappt orka ta mig ur sängen, halsen känns som någon har fyllt med gegga och knivar, jag kan alltså knappt svälja utan att det känns som jag sväljer ett helt knivställ. Urk! Hela kroppen värker, jag frossar och mår bara allmänt kasst.

Det enda jag kan tänka på? Allt jag borde göra under de här tre dagarna, samt "blir jag frisk till lördag när jag ska jobba?" Helt stört egentligen. Mitt största fokus när jag är sjuk, är att jag måste bli frisk så jag kan jobba hela julhelgen!?! Hallå, egentligen drömmer väl alla inom vården om att de ska hitta en ursäkt till att slippa jobba julen.. Jag får bara dåligt samvete och tänker på allt det praktiska!

14 timmars sömn blev det iaf "inatt", jag vaknade kl 12!!!!!! Herregud, trodde knappt jag kunde sova så länge längre, absolut inte utan att ha varit ute på galej kvällen innan..

Saknar också min pojke, massvis! Önskar bara han kunde vara hos mig och krama mig. Det hade jag behövt nu..


Nu ska jag fortsätta slappa i soffan och tycka synd om mig själv. 

Juletid närmar sig med stora steg!

Nu närmar sig julen med skrämmande snabba steg. Olikt mig är inte alla julklappar färdiga ännu...

Dock har jag och hjärtat bakat massa julgotte! Förra helgen gjorde vi pepparkakor (alldeles för många plåtar..), i helgen gjorde vi sockerkaka, mjuk pepparkaka, tomtefudge och mozartkulor.. Mums!

Idag har jag gått och känt mig sådär småfebrig hela dagen på jobbet, dock är jag lite för envis och lite för plikttrogen för mitt eget bästa så jag kämpade på. Väl hemma så var det dags att laga mat, enkelt och lätt, så det fick bli köttfärssås. När jag ändå höll på med köttfärs så passade jag på att göra lite hemmagjorda köttbullar lagom till jul också :)


Nu saknar jag mitt  hjärtegull, trots att jag åkte hem igår kväll.... Pyser ner framför tv:n och drömmer mig bort.....

Vardag..

Hallå där bloggen!

Just nu känns allting sådär bara rullande.. Något har hänt med min rygg nu också, de senaste två dagarna har jag knappt kunnat ta mig upp ur sängen, tårarna bara rinner så fort jag ska vända mig. MEN envis som jag är så har jag ju tagit mig upp, varit på jobbet och försökt att leva så normalt som möjligt ändå.

Förövrigt så fördriver jag dagarna med jobb och andra övriga moment, allt för att få tiden att gå så snabbt som möjligt så att jag kan snart kan träffa mitt hjärta igen. Förstår inte hur saknaden kan vara så jobbig. Trodde nog aldrig att det skulle kunna vara så här psykiskt påfrestande att ha sin kära 20 mil bort, endast träffas på helger.. pendla, packa ner, packa upp... Stressen av att veta att timmarna räknas ner tills vi skiljs åt igen. Stressen att veta att det är typ en evighet till nästa gång. Usch!

MEN, imorgon är det fredag.. och den kommer ju att gå snabbt. Personalfest på kvällen. Sen ska jag sova igen och sen är det lördag, då kommer mitt hjärta hit och vi ska julbaka och mysa! Äntligen!!