Ibland så krävs det andra människor, för att hjälpa än att se hur man är som person. Ge än ett annat perspektiv och få än att tänka efter och reflektera över sitt eget beteende. Det är så väldans lätt, att man bara skyller allt på slumpen, eller på någon annan. Men i själva verket, kan problemet sitta hos än själv. Och gör nog i de flesta fall det.
Jag fick en sådan aha-upplevelse igår - jag har aldrig, och då menar jag verkligen aldrig sett mig själv på det viset! Men TACK, jag behövde det verkligen och nu kan jag tänka på det och helt enkelt bli en mycket trevligare och snällare människa.
Jag börjar väl även inse, att det kanske är jag som hela tiden sätter begränsningarna i min skalle och hindrar mig från att uppnå vissa saker i livet. Jag gör det så svårt, för att det blir "lättare" att hantera - fast i själva verket är det tvärtom.
Ja, det finns mycket att begrunna kära vänner. Men en sak är säker, det krävs andra människor (som säger sanningen) för att man ska bli en bättre människa. Och vi gör så mycket saker, som vi inte tänker på - som faktiskt kan såra folk, även om vi inte tror det.
Jag ska vara ärlig, jag fick mig en riktigt tankeställare - fick du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar