När frisören får bestämma...

Kommer man in som en långhårig blondin och ut som korthårig brunett..

Och så hann jag börja tröttna på gamla Elsa (jodå, frisören sa hennes namn) några stolar bort som hann klaga en del. Jo, det var ju inte så farligt första halvtimmen, men sen..
När dom skulle tvätta ur permanentvätskan (och jag tror Elsa var en sådan tant som permanentat håret ungefär 1000 gånger innan så hon borde lärt sig det fina ordspråket "vill man vara fin får man lida pin") så började Elsa
"Jaså, här får man örontvätt på köpet ja"
"Men aj, nu gör det faktiskt ont.." (med ett småsarkastiskt skratt)
"Ska du tvätta hjärnan också??"

Ja, stackars frisör vad hon fick höra där.. Man märkte att hon försökte hålla modet uppe och skoja lite med lilla Elsa.

Sen började Elsa igen:
"Ja, sist blev jag ju rödhårig - Det tyckte jag INTE om"
Frisören - Nej, men Elsa. Det var guldigt men det kanske upplevdes som lite rödaktigt.
"Njaeee.. Ja, så vill jag INTE ha det iaf. Och nu, nu är det ju gråblått, jag vill ha det ljust!"
Frisören - Ja, vi kan ju se hur det blir när permanenten är klar, den brukar ju bleka lite med.
Elsa muttrar vidare och de går och tillbaka till frisörstolen.

Efter att ha suttit 1,5 timme hos frissan så började jag fundera på om Elsa svimmat eller gått hem.. Då hörde jag hennes ljuva skärande stämma igen. Denna gången tyckte Elsa att hon har ingen aptit längre, för det är ju så tråkigt att sitta ensam och äta. Frisören råkade då fråga om hon inte kunde gå till ett boende nära henne och äta för att få lite sällskap. NEHE, vet du vad??! Utropade Elsa, det där vill jag inte veta av!!!

Sen ville Elsa ha glansspray till sitt hår - Ja, vad kostar det där?
Frisören går bort och kollar.. Ja, vi ska se... hmm.. hundra...
- Vad sa du??! Ropar Elsa från stolen
- hmm.. hundrasjuttio
- VA?!! Kostar det över hundra kronor??

Elsa börjar räkna sina pengar.. Ja, och samtidigt räkna på vad hela kalaset ska gå på och muttrar högre och högre. Herretid, så dyrt!! Hur kan det kosta mer än hundra kronor??
Frisören försöker prata bort det med att det är lite av en lyxprodukt, något man har ibland och inte alltid.

Slutligen ska Elsa gå därifrån, frisören leder henne ut och Elsa säger hejdå. När bara hennes frisör svarar "Hejdå Elsa" så stannar hon i dörren och ropar inåt "HEJ DÅ!"...

Ja, sen blev det äntligen tyst och våra öron fick vila...