Kryssning no1

God morgon världen!
Har redan hunnit med första kursintron för dagen. Det gick fort må jag säga, och nu har jag några timmar att fördriva tills nästa börjar vid kl 13. Så vad passar bättre än att blogga lite om helgens kryssning?

Resan började smått kaotiskt. Vi åkte hemifrån mig med bussen, så vi var nere i stan 50 min före avgång, gott om tid tänkte vi... tills.. jag upptäckte att mitt leg låg hemma. Jag hade ju varit och dansat kvällen innan och tagit ut det då jag inte ville ta med mig hela plånboken in på dansstället. Plånboken hade jag alltså med mig, men utan leg så hade det kunnat bli problem med både tåg och färja så det var bara att börja ringa runt. För så gott om bussar gick det inte! :/
Tillslut fick jag i Anna, som var supergullig och körde mig hem och sen tillbaka. Nere på stationen ca 10 min före avgång där jag mötte upp Tessa som hade börjat bli orolig för att jag inte skulle hinna tillbaka i tid.
Tåget gick i tid. Byte i Alvesta där tåget mot Stockholm var 5 min sent. Med tanke på att det var SJ så var det ju ingen större katastrof. Tågresan gick väldigt fort, då vi hade hur mycket som helst att prata igenom och stora förväntningar på kvällen ombord på Cinderella!
Tåget anlände 5 min tidigare än väntat till Stockholm Central, hittills helt problemfritt om man bortser från mitt missöde med leg:et!
Ja, Stockholm Central var det ja! Fy Faaan så stort! Inget för en liten landet-tös som jag. Hann ju knappt av tåget innan jag höll på att bli nertrampad av massa stressade sta-bor! Sen hittade vi inte riktigt vart bussarna kunde tänkas gå ifrån, så vi irrade runt där inne - fram och tillbaka, upp och ner.. Tillslut hittade vi en taxizon och bestämde oss för att ta det säkra före det osäkra, och ta taxi till båten. 48 kr bara för att sätta sig i bilen, ytterligare 20 kr tickade iväg från bommen tills vi passerat första rödlyset (vilket var ca 2 meter). Där var jag på väg att säga "Jag kan vänta utanför och hoppa in i taxin när det blir grönt".. 165 kr senare så var vi iaf framme vid ingången till terminalen.
Vi kunde checka in och det visade sig att vi blivit uppgraderade. Så vi hamnade på näst-översta våningen istället för där nere i botten någonstans som vi bokat - för 20 kr!
När vi sitter och väntar på att få stiga ombord, sitter jag och blickar ut över folkmassan. Rätt som det var, så ser jag en kille från Växjö - som jag nollade i höstas! Vad faaan gör han här tänker jag, samtidigt ser jag hur han ser mig och utbrister "Va faaaan??!" Komiskt? Här åker man iväg, för att komma bort och så hinner vi inte ens på båten innan campus-folket visar sig! Världen är liten :) Vi blev iaf inbjudna på förfest, som vi senare gick till. Det här gänget på 8 grabbar hängde vi sedan med, det blev många drinkar och alldeles för många shotar! Men kul hade vi, festade på nattklubben till kl 04 då dom stängde och vandrade sedan till lyxhytten (vår hytt) på efterfest... Halv 7 hade jag skickat ett sms, så jag antar att det var då jag gick och la mig.. Sms:et löd "Hallå bojje!"

Upp två timmar senare för att äta frukostbuffé. Jag fick gå själv! Fortfarande full vinglar jag ner, sätter mig i ett hörn och petar i mig lite bacon, ost och vattenmelon.. och några glas vatten..
Upp som en zombie igen och lägger mig för att sova.. Vaknar och mår hur fint som helst. Tänker att med tanke på gårdagens/nattens alkoholintag så kan jag inte må så här bra, när kommer baksmällan? Springer ner i taxfree'n och köper lite bubbelvatten och någon smoothie för senare tänkta behov. Vattnet var det äckligaste jag någonsin smakat och jag var helt övertygad om att det om något skulle få mig att kräkas. Jag klarade mig från det tack och lov!

När båten var tillbaka, hittade vi bussen som gick till centralen. Bara det att bussen gick till bussterminalen (No kidding Sherlock?) och vi skulle åka med tåget från tågcentralen. Det må verka simpelt. Men helvete så svårt det var att hitta. Återigen sprang vi (nu hungriga dessutom) upp och ner, fram och tillbaka, in och ut... Tillslut hittade vi. Och tillslut hittade vi ut på gatan, runt ett hörn hittade vi MAX där vi kunde käka och vila en stund. Sen kom väntan, väntan på tåget och det sista bekymret - hitta till rätt perrong! Dom hade ju för hundan 18 stycken att välja mellan, och inte nog med det så fanns där både a och b att välja mellan också. För att krångla till det lite, vi hittade rätt iaf. Men vad världen känns stor, när man inte ens kan hitta på centralstationen i Stockholm. Annat är det här hemma, där har vi två perronger att välja mellan. Visst låter det lagom? Man kan liksom se - är tåget inte på den ena sidan, då kan man snabbt springa över till den andra. Hade man aldrig klarat där... Och rena labyrinten i de där underjordiska gångarna. Gud så liten jag kände mig i Stockholm! Nej, där vill jag aldrig bo.. Återstår om det dröjer 4 år igen tills nästa gång staden får besök av mig.
Och sist men inte minst. Vi åkte Veolias tåg hem. Dom var visserligen i tid hela tiden, men fy tusan så kallt det var. Jag satt med fötter som isbitar den ca 4 timmar långa färden, personalen fick ha vinterjacka på sig när dom jobbade och.. ja.. fy! När man betalar över 400 kr, för att åka tåg så önskar åtminstone jag att slippa frysa. Då satt jag inte direkt lättklädd på tåget heller, utan hade två tröjor och dunjacka på mig hela resan.


Sammanfattningsvis:
En fantastiskt kul resa med underbart sällskap.
Stockholm är alldeles för stort för en sådan liten tjej från landet som jag.
SJ kan passa tider.
Veolia har ingen värme på varken buss eller tåg.
Kryssningar är bra vardagslyx och fantastiskt roliga.
Världen är allt för liten, men samtidigt så stor!

Har ni orkat läsa ända hit? Tack för mig :)