Halvvägs in på långhelgen, som för min del bara innebär en ledig dag (också den enda på hela veckan). Resten tillbringar jag på min praktikplats och framtida arbetsplats. Så att det skulle vara nåt speciellt denna helgen, ja det är inget jag märker av.
Släkten är och firar farbror, med massa kul lekar och äventyr. Lite bittert att inte kunna vara med, men sånt är livet. Jag börjar bli rätt van nu, och lika bra är det för jag har ju faktiskt valt ett yrke som inte innebär jobb 7-16 måndag-fredag (tack och lov). Vi hade samtal om det här med arbetstider på vägen till fröjden i onsdags. Jag säger som jag sa då, fy tusan för att jobba så regelbundet. Jag hade aldrig orkat med det - det är nog det som borde kallas obekväma arbetstider. Det finns så många fördelar med oregelbundna arbetstider också, sovmorgon mitt i veckan till exempel. Slippa gå upp i ottan 5 dagar i rad (det händer nästan aldrig att man har så många dagturer i sträck). Att kunna gå i affären en fm mitt i veckan, det är rena lyxen för då är det oftast inte så mycket folk, lugnt och härligt! Gå dit en fredageftermidag och du får knökas runt med mängder av andra människor. Ja, fördelarna kan jag rabbla upp fler.
Nackdelarna då? Jo, det är väl när det händer vissa speciella saker - som man missar pga jobb. Och ja, jag kommer aldrig vara lediga varenda jul, nyår, midsommar och så vidare, men det gör faktiskt inte mig så mycket heller. Midsommar har jag nästan glömt av hur man firar, då jag jobbat den typ 8 år i sträck nu. Åh andra sidan, så kvittar det mig - jag har ju i utbyte (tidigare år) fått vara ledig ölandsveckan.
Och det är klart, det är lite kämpigt att veta att jag inte kommer vara där hela veckan i år. Men 4 kvällar är bättre än ingenting alls, och för att se det positivt. Det är ju inga favoritband jag missar direkt!
Känner mig äckligt positiv idag! Kanske är det solen? Kanske är det någonting annat ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar