Vaknade och bestämde mig för att storstäda, rensa i gamla lådor och slänga allt skit jag inte behöver. Med tanke på att det som sparas måste bäras ner i förrådet, så är det rätt mycket som kastas... trots många tidigare rensningar.
Mitt i storstädningen så hör jag de ljuva tonerna av Wahlströms "Sommaren 92", någon dryg timme senare så spelas ytterligare en Wahlströmslåt. Vilken lycka :) Jag saknar verkligen att dansa till dom. Det är tur att några av deras låtar lever vidare genom andra band, även om det inte är samma grej.
Långt ner i en låda, hittade jag gamla kort och brev. Brev från de tidiga skolåren där vi brevväxlade med klasskompisar och brevvänner i andra sidan av landet. Brev där det stod "Har du dator hemma?" eller ett kort från min far där det stod "Ps. Jag har fått mobiltelefon nu". Vad hände liksom? Idag kan man inte föreställa sig en värld utan varken mobiltelefon eller dator. Det finns inte en i varje hem utan snarare en i varje rum.. typ. Lite skrämmande! Sitter barn och skriver handskrivna brev idag? Gör någon det alls? Inte konstigt att folk stavar som krattor, särskriver och dyl. Ja, det här med stavning har jag ju babblat om förut.
Men det som berörde mig mest, var att hitta gamla brev från gammelmormor Britta. Tårarna började rulla ner för min kind. Åh, vad jag saknar dig! Breven och korten från gammelmormor, ja dom kommer jag aldrig ha hjärta
att kasta då det är de enda jag har kvar, tillsammans med massa fina
minnen.
Gamla julkort, födelsedagskort och "hej hur mår du?"-brev från klasskompisar fick tyvärr åka. Jag hade så många så skulle allt sparas så hade jag snart behövt ett förråd bara för dessa lådor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar