Ofrivilligt fotad på jobbet?

Satt och bläddrade igenom nya numret av vårdfokus. Mot slutet finns det boktips, en speciell bok fångar min nyfikenhet. Boken heter "Den bloggande patienten", i beskrivningen står  följande

"Det är inte självklart att vårdpersonal vill att bilder på dem läggs ut på nätet. Spridningen via Facebook, Twitter och bloggar går blixtsnabbt, skadan kan vara skedd innan den som är med på bilderna hinner reagera."

Och visst är det så! Det blir väldans skriverier om sjuksköterskor som bloggar, vissa har t.o.m förlorat jobbet p.g.a detta. Nu för tiden vågar man ju som sjuksköterska knappt säga vart man jobbar. Självklart så beror det ju helt på vad man säger/skriver. Men även patienterna måste tänka till en gång extra. Vad är det som säger att jag vill bli fotograferad och hamna på facebook/bloggar odyl. medans jag jobbar? 

Jag var faktiskt med om detta vid ett tillfälle, att bli fotograferad med mobilkamera medan jag stod i en fruktansvärd arbetsställning och lindade ett ben. Patienten skojade om att detta skulle hamna på facebook och klumpen växte i magen, samtidigt vågade jag inte säga nåt heller. Som tur väl var, så insåg patienten i rätt tid att det inte var rätt mot mig, och lät bli att lägga ut den då det kanske inte kändes okej för mig. Men med tanke på att det skrivits en hel bok i ämnet, så insåg jag att det finns säkert mängder med kollegor där ute som blivit utsatta för samma sak utan att ha haft lika schyssta patienter som jag.Ibland hade det å andra sidan kanske varit bra, om allmänheten/arbetsgivare och politiker fick en inblick i  hur det faktiskt är inom sjukhusvärldens väggar.

Och tänker man efter, det är ju egentligen inte bara inom vården som man nu för tiden riskerar att bli ofrivilligt fotad på jobbet. Ska någon verkligen behöva bli det? Hade jag velat bli fotad på jobbet, ja då hade jag väl kämpat för att bli modell eller satsat på ett yrke där man faktiskt får betalt för att synas i media/på nätet o.s.v. .... Men ofrivilligt? Nej, det är inte rätt mot någon...